Texter om fängelse för civil olydnad

Civil olydnad kämpar mot rädslan för straff

  • Civil olydnad bryter straffets makt

    I och med att makt förstås som lydnad, får straffet en speciell roll i ickevåld. I Om civilt motstånd från 1849 hävdar Thoreau att straffet är avgörande både för att upprätthålla maktstrukturer och för att göra motstånd mot dessa. Straff är det som ytterst skapar lydnad: ”Under en regering som med orätt fängslar någon, är den rätta platsen för …

    Civil olydnad bryter straffets makt Läs mer »

  • Befrielse trappar upp olydnaden – Gandhi

    Ickevåld förstår makt som lydnad och samarbete. Civil olydnad och samarbetsvägran blir i så fall avgörande politiska verktyg för att bryta makt. Och ifall olydnaden smittar av sig så trängs den gamla makten (lydnaden) undan. Ett nytt samarbete ersätter det gamla samarbetet. Neutralisera civil olydnadInnehållNeutralisera civil olydnadHur ickevåld bryter lydnaden (makten)Ickevåld går in bland våld …

    Befrielse trappar upp olydnaden – Gandhi Läs mer »

  • Fängelser är vrängda ut och in

    Fängelse håller oss fångna i lydnaden. Muren byggs av hot om att förlora liv, hälsa, jobb, egendom, hus, vänner eller familj. Att under motstånd låsas in i en cell innebär därmed att man brutit sig ut genom fängelsets murar. Ut ur rädslan för straff. Problemet är dock att man därmed också blir utelåst. Att låsas …

    Fängelser är vrängda ut och in Läs mer »

  • Civil olydnad använder fängelset

    Civil olydnad inbjuder fängelserna till att bli aktörer. Fängelser som är avsedda för att hålla medborgare fångna i laglydnad blir istället befrielse. Gandhis erfarenhet var att den politiska kraften i att sitta fängslad för civil olydnad vida överstiger politiskt arbete “ute i friheten”: ”The thousands therefore who are in different prisons of India are better …

    Civil olydnad använder fängelset Läs mer »

  • Civil olydnad queerar fängelse

    Fängelser tusenfaldigar kraften hos civil olydnad. Hos Gandhi blir detta mystiskt. Var kommer denna kraft ifrån? Karen Barads queermaterialism gör dynamiken mellan fängelse och civila olydnad mer begriplig. Civil olydnad och fängelser samarbetar med varandra, de förvandlar varandra. Med Barads queermaterialism kan vi undersöka hur straff, fängelser, rädslor, maktmedel, relationer, vänskap, organisationer, motsättningar, visioner, misstag, …

    Civil olydnad queerar fängelse Läs mer »

  • Straffets funktion i civil olydnad

    Många plogbillar jag känner, inklusive mig själv, vill riva alla fängelser och avskaffa straff. Anne Montgomery, Phil Berrigan och flera andra som gjort en rad plogbillsaktioner och spenderat flera år i fängelse, betonar straffet som statens yttersta instrument för makt. Phil hävdar att staten bygger på lagen som bygger på straffet.  Precis som Henry David …

    Straffets funktion i civil olydnad Läs mer »

Bli kreativ med texten och dela funderingar!

Rulla till toppen