Världsregering för internet

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2024.

Världsregeringar som reglerar olika delar av internet som ICANN (1998) och W3C (1994) är intressanta. Deras regerande bygger ganska öppet på motsättningar och begränsning av nationalstaternas makt.

Internet Corporation for Assigned Names and Numbers (ICANN) regerar tekniskt över inter i internet. ICANN gör det möjligt att kommunicera utanför det egna nätverket. ICANN reglerar motsatser och skillnader i de nät som kopplar ihop sig till internet. Till viss del motsvarar det Skatteverkets folkbokföringsregister vilket skapar en struktur för att kommunicera med andra än bekanta eller med de som råkar befinna sig inom hörhåll.

ICANN är en världsregering som är registrerad i Kalifornien som ickevinstdrivande företag. Det är alltså en världsregering som organiserat sig som privat företag[1]. Fram till 2016 var det underställt USA. Men även innan dess delegerade USA regerandet till starka intressegrupper runt civilsamhället[2]. Större kommersiella företag, ickevinstdrivande organisationer och nationalstater har inflytande genom olika organ. Intressegrupper är del av regerandestrukturen, men i den centrala styrelsen finns regler mot att vara avlönad av kommersiella företag.

Professor Milton Mueller forskar om världsregeringar för internet. Han undersöker hur nationalstaten bara är ett bland flera sätt att regera[3]. Ett annat sätt är mellanstatliga världsregeringar. Världsregeringar som styr internet skiljer sig dock från mellanstatliga världsregeringar. Enligt Muellers forskning reducerar ICANN makten hos både nationella regeringar och mellanstatliga organisationer. ”ICANN’ s (…) marked a revolutionary departure from traditional approaches to global governance. It significantly reduced the power of national governments and existing intergovernmental organizations”.[4]

ICANN representerar en typ av världsregering som inte kontrolleras lika mycket av nationalstater som exempelvis ekonomiska världsregeringar. ICANN är alltså inte en internationell världsregering utan snarare en global världsregering. På så sätt kan den skydda internets struktur mot nationalstaternas beslut. ”ICANN ’s decisions about the Internet’s identifier systems usually had a truly global and binding effect, and did not permit jurisdictional variation, making it closer to the “world government” some of its defenders feared.”[5]

Per Herngren

2024 03 09, version 0.1

Fotnoter

1.”ICANN represented a privatization of significant aspects of the global governance function.” Milton L. Mueller, Networks and States The Global Politics of Internet Governance, Cambridge, Massachusetts, London: The MIT Press, 2010, s 61.

2. ”delegate policy-making authority to nonstate actors”, Milton L. Mueller, Networks and States The Global Politics of Internet Governance, Cambridge, Massachusetts, London: The MIT Press, 2010, s 61.

3. ”Government or governance can take many different forms. (…) The modern, territorial nation-state is but one particular way of governing.” Milton L. Mueller, Networks and States The Global Politics of Internet Governance, Cambridge, Massachusetts, London: The MIT Press, 2010, s 2.

4. ”ICANN was one of the most prominent and important manifestations of the way the Internet was transforming the relationship between people and their governments. ICANN’ s original institutional design marked a revolutionary departure from traditional approaches to global governance. It significantly reduced the power of national governments and existing intergovernmental organizations over communication and information policy.” Milton L. Mueller, Networks and States The Global Politics of Internet Governance, Cambridge, Massachusetts, London: The MIT Press, 2010, s 60-61.

5. ”ICANN ’s decisions about the Internet’s identifier systems usually had a truly global and binding effect, and did not permit jurisdictional variation, making it closer to the “world government” some of its defenders feared.” Milton L. Mueller, Networks and States The Global Politics of Internet Governance, Cambridge, Massachusetts, London: The MIT Press, 2010, s 76.

image_pdfimage_print

Bli kreativ med texten och dela funderingar!