Texter om staten

Stat är organisation som samordnar flera olika gemensamma angelägenheter.

  • Världsregering för internet

    Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2024. Världsregeringar som reglerar olika delar av internet som ICANN (1998) och W3C (1994) är intressanta. Deras regerande bygger ganska öppet på motsättningar och begränsning av nationalstaternas makt. Internet Corporation for Assigned Names and Numbers (ICANN) regerar tekniskt över inter i internet.…

  • Civilsamhälle och hegemoni – Antonio Gramsci

    Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2024. I sina anteckningar från fängelset skiljer Antonio Gramsci på makt från förtryck gentemot frivillig underordning. Civilsamhället får uppgiften att ersätta förtryck och övervakning med samförstånd. Med sitt begrepp hegemoni undersöker han hur det går till. Hegemoni förstås gärna som…

  • Överlappande stater och ickevåld – Kurdistan och Öcalan

    Ett exempel på vad som möjligen kommer att efterträda nationalstater i framtiden är myllret av Kurdistan runt om i världen som överlappar nationalstater. Dessa Kurdistan verkar alltså parallellt med nationalstater på samma område. Från sitt turkiska fängelse skriver Abdullah Öcalan en skarp självkritik1 mot sin tidigare inriktning mot nationalstat2, makt och krig.3 I Beyond State,…

  • Sverige är inget samhälle

    Göran Ahrne, professor i sociologi, avlivar flera av de myter som ickevåld, vänster och motståndsgrupper gärna lever kvar i. Här tar jag upp hans forskning om att nationalstater inte är samhällen. Citaten är från Göran Ahrnes artikel ”Upptäckten av det globala” från 2007. Nationer är inte samhällenInnehållNationer är inte samhällenFolkrörelser och organisationer är samhällenNationer är…

  • Civilsamhället rekryterar oss att regera: Michel Foucault

    Det är inte så att enbart ”regeringen” regerar. Civilsamhället rekryterar organisationer och medborgare, protestgrupper och rebeller, att vara med och regera. Undersöker vi var olika beslut tas upptäcker vi att flertalet av de som lyder tar beslut. De som underordnar sig tar tillsammans fler beslut än den så kallade ”regeringen”. Och många av ”regeringens” beslut…

  • Kan kritisk lydnad begränsa staten? – Foucault om civilsamhället

    Liberalismen uppfinner civilsamhället både för att producera lydig underordning och dessutom begränsa staten. De tidiga liberala tänkarna kämpade därför med problemet hur lydiga medborgare och lydiga organisationer ska kunna begränsa staten så den inte blir totalitär. De önskade en lydig underordning som samtidigt kritiskt protesterade mot statens maktmissbruk. Visionen om att underordna sig nationalstaten och…

  • Maktdelning starkare än enhetlighet – Hegel

    Ett system som hamnar i balans och harmoni förlorar sin förmåga att utvecklas. Den borgerliga revolutionen uppfinner maktdelning för att bevara konflikter inom staten. Och konflikterna måste fortsätta att utvecklas om staten ska utvecklas. Ifall konflikten mellan exempelvis domstolar och parlament upplöses genom att den ena underordnar sig den andre stagnerar staten. Makten försvagas. Paradoxalt…

  • Civilsamhället samlas runt staten: Hobbes, Locke, Ferguson

    Den borgerliga revolutionen avsätter kungen som diktator. När enhet inte längre återfinns i centrum, representerad av suveränen, så blir den framväxande staten en organisation bland andra organisationer. För att undvika detta söker tidiga borgerliga filosofer olika vägar för att producera enhet i myllret. Tidigt uppfinns nationen (folket) som ersättning för konungens rike. Snart uppfinns även…

  • Existerar civilsamhället? Michel Foucault

    Civilsamhället existerar inte som ett samhälle. Och inte heller som en egen sfär. Civilsamhället är snarare en instruktion om vart vi ska vända oss och hur vi ska agera. I sina föreläsningar om biopolitik tar Michel Foucault avstånd från civilsamhället som något som existerar: “I think we should be very prudent regarding the degree of…

  • Civilsamhället blir regeringens partner: Michel Foucault

    Civilsamhället uppfinns under den borgerliga revolutionen för att begränsa staten. Märkligt nog blir resultatet att staten blir mäktigare och mer styrande än någonsin kungar och kejsare. Michel Foucault förstår liberalismen som ett uppror mot staten. “The question of liberalism, understood as a question of ‘too much government’”[1]. Civilsamhälle uppfinns och tilldelas uppgiften att begränsa staten:…

  • Protest blir maktens motor – Hegel & postprotest

    Moderna stater behöver protest och opposition för att producera makt. Hegel visar att utan motpart stagnerar makten, den förlorar en kraftkälla. Ifall Hegel har rätt tenderar demokratier med starka proteströrelser att producera mer makt än diktaturer som försöker krossa motstånd och opposition. Hegel menar alltså att kritik mot systemet är kritiskt för systemets fortlevnad. Möjligen…

  • Statsmakten blir del av självet – Hegel

    Staten är inte en stor väldig sfär som omsluter oss. En stat är snarare ett myller av handlingar, händelser, rutiner och föreställningar. Staten är mitt ibland oss snarare än runt oss. Staten blir till och med en del av självet. Individ ställs ofta upp som statens motsats, fast genom att hamna i opposition blir stat…

  • Texter om staten

    Stat är organisation som samordnar flera olika gemensamma angelägenheter.

  • Organisationer blir samhällen – befrielse från metodologisk nationalism

    Metodologisk nationalism sätter likhetstecken mellan samhället och nationalstaten. Journalister, forskare och aktivister tycker sig se skepnaden av Samhället, en stor sfär som innesluter oss. Och den där sfären verkar ha något sorts centrum, en regering. Identitet mellan samhälle och stat producerar en form av vidskepelse. Vidskepelse ska inte förstås som rena fantasier utan som en…

  • Demokrati kräver både civil olydnad och lydnad

    I sitt brev 1963 från fängelsecellen i Birmingham i Alabama skriver Martin Luther King: ”Man har inte bara juridisk utan också en moralisk förpliktelse att lyda rättfärdiga lagar. På motsvarande sätt är det en moralisk plikt att bryta mot orättfärdiga lagar. Jag är enig med Augustinus som säger att en orättfärdig lag är ingen lag.” (King,…

  • Svenska statens utredning om civil olydnad

    I statens utredning om civil olydnad hävdas att civil olydnad kan skapa värde för samhället. ”Man kan också säga att de undersökta rörelserna försöker omsätta traditionella värden – frihet, jämlikhet, broderskap, rättvisa, demokrati – i en ny tid” (SOU 1999:101). Ifall staten och demokratin inte fungerar, pekar civil olydnad på ”värden som samhället i grunden…

  • Sverige flockar sig – containerföreställningar

    Föreställningar om maktordningar som stora sfärer kallas containerföreställningar: chimärer av stora lådor eller sfärer som omsluter mängder med saker. Förutom mode, kolonialism och kapitalism så använder vi gärna containerföreställningar på kultur. Folk påstås vara annorlunda för att de skulle komma från en annan kultur. Som om kulturer vore lådor snarare än vanor som trasslar in…

  • Lagen existerar genom lydnad

    Lagboken inleds poetiskt: Sveriges rikes lag: gillad och antagen på riksdagen år 1734, stadfäst av Konungen den 23 januari. Det finns flera lagar i lagboken som är kvar från 1700-talet, eller från min barndom på sjuttiotalet, vilka inte gäller idag. Dessa lagar kallas obsoleta.  I juridiken är en lag obsolet om den inte är tillämpbar. Vissa nya lagar…

  • Foucault – Makt och disciplin

    Michel Foucault var under fyra år i slutet på femtiotalet lektor vid Uppsala Universitet. Där gjorde han en del av sina undersökningar till den numera klassiska Vansinnets historia[1]. De svenska arkiven över dårhusen och fattighusen är relativt välbevarade. När han sen försökte lägga fram undersökningen som doktorsavhandling blev han avrådd av professorn i idéhistoria, Sten…

image_pdfimage_print

Bli kreativ med texten och dela funderingar!