Texter om civilsamhället

Motmakt som förstärkning av staten

  • Motvilja mot konflikter öppnar för autokrati

    Misstänksamhet mot konflikter letar sig ibland in i folkrörelser och demokratiska organisationer. Det drar i så fall ut dessa grupper ur civilsamhällets kritiska motpartsförhållande med det nationella regerandet. Kvar blir civilsamhällets andra uppgift att producera duktiga, lojala och lydiga medborgare. Från början uppfinns civilsamhället för att baka in konflikter i det liberala regerandet. Därigenom byggs…

  • Makt kräver frihet

    Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2026 Den liberala revolutionen var en rationell revolution. Den skulle övervinna trögheten i konungarikets toppstyre. Tidigare hade man föreställt sig att monopoliseringen av makt till kungar och kejsare stärkte makten. Men effekten blir snarare motsatsen. Hannah Arendt visar att centraliserat styre dränerar…

  • Civilsamhälle är interface – Foucault

    Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2026. Civilsamhälle är inte en sfär eller en behållare1 som innehåller en mängd organisationer och grupper. Snarare är civilsamhälle instruktioner om vart vi ska vända oss och hur vi ska agera. Det instruerar hur saker ska ordnas. Maktordningar kan förstås som gränssnitt,…

  • Dialektik gör protest till motor för nationalstaten – Hegel

    2026 När två parter gör varandra till motsatser skapas en dialektisk dynamik. De övergår från att vara två separata enheter till att bli ett par – motparter. På så sätt stärker och utvecklar de varandra. Dessutom utvecklas deras relation genom motsättningen. De blir kraftfulla tillsammans. Det tränger undan stater och organisationer som avviker från parförhållandet…

  • Samhällsomvandling blir medlet – ickevåld

    Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2026. Mohandas Gandhi vävde ihop byggandet av demokratiska mikrostater med civil olydnad och ickevåld. Från 1915 till 1930 engagerade sig Gandhi i en mikrostat som först hette Satyagraha Ashram och sedan flyttade och bytte namn till Sabarmati Ashram. 1930 beslöt Sabarmati Ashram…

  • Containerföreställningar om nationalstat och civilsamhälle

    Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2026. Den borgerliga revolutionen producerar föreställningar om relativt autonoma sfärer eller boxar. Dessa kan placeras vertikalt och så beskrivs samhället ha skikt och nivåer. Sfärerna kan också framställas mer horisontellt som om nationalstaten består av separata sektorer. Att nationalstaten föreställs innehålla en…

  • Governmentality – Michel Foucault

    Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2026. Civilsamhälle förverkligar sig som regerandetekniker. “Civil society is not a primary and immediate reality; it is something which forms part of modern governmental technology.”1 Civilsamhälle praktiserar, enligt Michel Foucault, den regerandeteknik som kallas liberalism.2 Liberalism regerar genom att göra uppror mot…

  • Civilsamhället rekryterar oss att regera: Michel Foucault

    Det är inte så att enbart ”regeringen” regerar. Civilsamhället rekryterar organisationer och medborgare, protestgrupper och rebeller, att vara med och regera. Undersöker vi var olika beslut tas upptäcker vi att flertalet av de som lyder tar beslut. De som underordnar sig tar tillsammans fler beslut än den så kallade ”regeringen”. Och många av ”regeringens” beslut…

  • Kan kritisk lydnad begränsa staten? – Foucault om civilsamhället

    Liberalismen uppfinner civilsamhället både för att producera lydig underordning och dessutom begränsa staten. De tidiga liberala tänkarna kämpade därför med problemet hur lydiga medborgare och lydiga organisationer ska kunna begränsa staten så den inte blir totalitär. De önskade en lydig underordning som samtidigt kritiskt protesterade mot statens maktmissbruk. Visionen om att underordna sig nationalstaten och…

  • Maktdelning starkare än enhetlighet – Hegel

    Ett system som hamnar i balans och harmoni förlorar sin förmåga att utvecklas. Den borgerliga revolutionen uppfinner maktdelning för att bevara konflikter inom staten. Och konflikterna måste fortsätta att utvecklas om staten ska utvecklas. Ifall konflikten mellan exempelvis domstolar och parlament upplöses genom att den ena underordnar sig den andre stagnerar staten. Makten försvagas. Paradoxalt…

  • Civilsamhället skänker staten makt – Foucault

    I tidig liberalism ges civilsamhället uppgiften att opponera sig. Civilsamhället ska hindra staten från att bli maktfullkomlig. Organisationer och medborgare får därmed uppgiften att protestera. Michel Foucault undersöker hur civilsamhället åläggs att revoltera mot staten. ”Since the nineteenth century, civil society has always been referred to in philosophical discourse, and also in political discourse, as…

  • Civilsamhället samlas runt staten: Hobbes, Locke, Ferguson

    Den borgerliga revolutionen avsätter kungen som diktator. När enhet inte längre återfinns i centrum, representerad av suveränen, så blir den framväxande staten en organisation bland andra organisationer. För att undvika detta söker tidiga borgerliga filosofer olika vägar för att producera enhet i myllret. Tidigt uppfinns nationen (folket) som ersättning för konungens rike. Snart uppfinns även…

Bli kreativ med texten och dela funderingar!

Rulla till toppen