I sitt brev 1963 från fängelsecellen i Birmingham i Alabama skriver Martin Luther King:
”Man har inte bara juridisk utan också en moralisk förpliktelse att lyda rättfärdiga lagar. På motsvarande sätt är det en moralisk plikt att bryta mot orättfärdiga lagar. Jag är enig med Augustinus som säger att en orättfärdig lag är ingen lag.” (King, 1964.)
Martin Luther King jämställer här plikten att lyda lagen med plikten att vägra lyda lagen. Det ena står inte över det andra. Demokrati kräver båda, annars stagnerar den och vittrar bort. Möjligheten att demokrati kräver civil olydnad finns också med i Statens offentliga utredningar:
”Enligt ett sätt att se är den civila olydnaden ett sätt att vidareutveckla rätten i takt med förändrade förhållanden. (…) Civil olydnad syftar enligt denna tolkning till att antingen utvidga rättigheter eller till att förbättra demokratin genom att öppna fler möjligheter för medborgarna att delta i politiken” (SOU 1999:101, s 29-30).
Med hjälp av sociologen och filosofen Jürgen Habermas visar utredningen att varje konstitutionell demokrati betraktar civil olydnad som en normal – och nödvändig – komponent i sin politiska kultur. Lydnad kan hota rättsstaten. Ifall King, Habermas och statens offentliga utredningar har rätt innebär det att en skola som bara tränar eleverna i lydnad hotar demokratin. Att medborgare tränas och undervisas i civil olydnad är därför nödvändigt för demokratins livskraft och utveckling. Att ”vägra lyda en orättfärdig lag är istället att värna rättsstaten” (SOU 1999:101, s 27).
Civil olydnad blir i så fall inte att sätta sig över lagen utan att bli del av lag och rätt. Om civil olydnad ska kunna legitimeras behöver den praktisera att bli lag och och att bli demokrati, inte ställa sig bredvid.
Per Herngren
2022, version 1.1
Texten är skriven under arbetet med läroboken Känsliga frågor, nödvändiga samtal, antologi utgiven av Studentlitteratur, 2021.
Referens
Hebert, N. & Jacobsson, K. (1999). Olydiga medborgare, Om flyktinggömmare och djurrättsaktivister, Demokratiutredningens skrift nr 27, Statens Offentliga Utredningar 1999:101. Stockholm: Statens Offentliga Utredningar.
Herngren, P. (1990). Handbok i civil olydnad. Stockholm: Albert Bonniers Förlag.
Herngren, P. (1999). Civil olydnad – en dialog. Göteborg: Lindelöws förlag.
Herngren, P. & von Busch, O. (2016). Mode & Motstånd: Dialoger om befrielse och civil olydnad, imitation och politik. Göteborg: Korpen.
King, M. L. (1964). Letter from Birmingham Jail. Why We can’t wait. New York, NY: New American Library. Översättning av citat Per Herngren.
Peczenik, A. (1995). Vad är rätt? Om demokrati, rättssäkerhet, etik och juridisk argumentation. Stockholm: Fritzes.
Rawls, J. (1971). A theory of justice. Cambridge, MA: The Belknap Press.
Thoreau, H. D. (1977). Om civilt motstånd. Stockholm: Arkturus. (Original publicerad 1849).
Thoreau, H. D. (1995). Civil disobedience and reading. London: Penguin Books. (Original publicerad 1849). Översättning av citat Per Herngren.