Demokrati är revolution

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2024.

Det latinska revolvere syftar på att återvända och återskapa. Det refererar paradoxalt nog till återskapande. Samhällsomvandling kan inte bara skapa nytt. Det behöver vända bakåt. Revolution utför ett trefaldigt återskapande.¹ Återskapande av det som hänt, av det som händer och av det som ska bli. Framtid och dåtid vävs ihop med ett presens. Det nya och innovativa med revolution förverkligas med detta trefaldiga återskapande.

Revolutioner griper dessutom in i andra ordningar. Revolution är intervention. Intervention istället för påverkan gör det möjligt att vända på den instrumentella splittringen med först medel, sedan mål. I Mohandas Gandhis ickevåld är det målet som intervenerar och ersätter tidigare ordning². Målet blir medlet.

Här anger ickevåld två förutsättningar för revolution:

1. Revolution är att agera som om revolutionen redan genomförts³. Vilket omedelbart påkallar nya innovationer och reformer. Genom att förutsätta att något fungerar så upptäcker man snart var det behöver justeras för att det ska fortsätta att fungera.
2. Revolution är att byta samarbete. Systembyte kräver civil olydnad, samarbetsvägran och olika former av olydnad till förtryckande system. Ickevåld vägrar alltså ett samarbete och går istället över till ett annat.⁴ Istället för att följa ett system följer man ett annat.⁵

När ickevåld agerar som om befrielsen redan håller på att förverkligas är det alltså revolution man börjar med. ⁶ Sedan får reformerandet justera och omforma. Samtidigt intervenerar andra revolutioner i revolutionen. Revolutioner tenderar att tränga sig på varandra.

Revolution är innovation och misslyckande

Revolutioner växer sällan fram ur tyckande och opinion. Snarare är revolution en innovativ verksamhet, menar den liberala ekonomen Joseph Schumpeter⁷. Enligt hans analys muterar strukturen inifrån, och den innovativa strukturen förstör den gamla⁸. Med begreppet mutering visar han hur tidigare strukturer deltar i den innovativa revolutionen. Det bryter med föreställningen om revolution som något helt nytt eller något vid sidan av.

Schumpeter förutsätter dock att tidigare strukturer förstörs av revolutionen. Traditionella strukturer kan mycket väl finslipas just för att de trängs med innovativa omvälvningar. Istället för att krossa innebär revolution snarare att tränga undan och ersätta tidigare strukturer. Gamla ordningar kan dra sig tillbaka och finna nya domäner där de frodas.

Det är givetvis vanligt att dominerande ordningar trycker tillbaka revolutioner. En revolution som trängs undan får leta upp ett annat område där den kan experimentera och öva. Det skänker det innovativa bygget mer tid att finslipa och utveckla sig innan den återigen intervenerar.

Misslyckande och motgångar är nödvändiga tillgångar för att en revolution ska få möjlighet att testa och finslipa. Ifall den blir tillräckligt inbjudande smittar den av sig⁹, och i så fall återanvänds revolutionen av andra. Revolution är experimenterande praktik. Vilket också bjuder in andra att testa och experimentera. Ifall denna praktik är kreativ intervenerar teorier, idéer och argument. Det politiska (offentliga och jämlika samtal) öppnar upp nya möjligheter för experiment.

Revolutioner mångfaldigar sig

I över hundra år har det runt Uruguay byggts upp demokratiska arbetarkooperativ, byggkooperativ och bostadskooperativ. Detta skapar en täthet av demokratier vilket genererar ett flöde av erfarenheter, samverkan och kreativa uppfinningar. Även under Uruguays diktaturperioder startades kooperativ. Möjligen fanns det fler demokratier under Uruguays diktatur än i många av de nationalstater som definierade sig som demokratier. Demokratier har möjlighet att knuffa undan en diktatur även på områden diktaturen fortfarande tror sig ockupera.

För att mångfaldiga sig behöver en revolution materialiseras i små sammanhang. Ifall den försöker organisera sig i ett stort sammanhang eller i en stor enhet blir det svårt för andra institutioner, stater och organisationer att imitera den. Stora revolutioner får därför svårare att mångfaldiga sig. Större blir mindre.

För att få ro att misslyckas, finslipas och omprövas krävs det vanligtvis att revolutioner utvecklar sig i periferin snarare än i ett trångt centrum. Det innebär dock inte att revolution är möjligt utanför system och strukturer. En revolution kan inte överleva i strukturlöst vakuum.

Revolutionära ordningar behöver samverka med ordningar de är oense med – just för att de drar åt olika håll¹⁰. Istället för att göra sig till motparter kan motstridiga revolutioner intervenera i varandra eller vika av i nya riktningar. Avvikelse bygger en form av mycel eller rhizom. Det bildas näringsrika rotknölar som skickar iväg rötter i olika riktningar.

Revolutioner måste gång på gång intervenera för att testa ifall den verkligen kan ersätta andra ordningar. Feminism och queer har många exempel där revolutionära ordningar gång på gång intervenerar både i förtryckande system och i andra revolutionära system.

Revolution som innovativ verksamhet tar tid. Revolutioner är till skillnad från kuppförsök och maktövertagande långsamma. Det kan ske kvalitativa språng då och då men ifall dessa blir huvudfokus missar man den långa processen med misslyckanden, innovativt testande och träning.

Om det krävs att revolutioner misslyckas och finslipas måste de alltså vara lite besvärliga, tröga och långsamma. Därför blir det tokigt att blanda ihop revolution med att ta över makten. Ett maktövertagande som vänder sig mot den gamla ordningen fångas istället av den.

Per Herngren

2024 07 25, version 0.1

Fotnoter

1 Paul Ricoeur. ”Narrated Time”, M. J. Valdés (red). A Ricoeur Reader: Reflection and Imagination. Toronto: University of Toronto Press. 1991. s 340.

2 “But for me means and ends are convertible terms”. Mohandas Gandhi, The Collected Works of Mahatma Gandhi, (digital, 100 vol), New Delhi: Publications Division Government of India, 2005. Vol 76, p 31. (original 1939).

3 ”For in the long run, we must see that the end represents the means in process and the ideal in the making. In other words, we cannot believe, or we cannot go with the idea that the end justifies the means because the end is pre-existent in the means.” Martin Luther King Jr., ”Love, Law, and Civil Disobedience”, Speech that Dr. King delivered in 1961 to the annual meeting of the Fellowship of the Concerned in Atlanta. King, Martin Luther King, Jr., (1991). A testament of hope : the essential writings of Martin Luther King, Jr. San Francisco: Harper San Francisco.

4 Mohandas Gandhi, The Collected Works of Mahatma Gandhi, (digital, 100 vol), New Delhi: Publications Division Government of India, 2005.

5 ”But not only is the capacity for disobedience the condition for freedom; freedom is also the condition for disobedience. If” we are ”afraid of freedom,” we  ”cannot have the courage to be disobedient. Indeed, freedom and the capacity for disobedience are inseparable”.
Erich Fromm, ”Disobedience as a Psychological and Moral Problem”, 1963. Texten blev senare publicerad bland annat i Ed. Larence Behrems and Leonard Rosen, Writing and Reading Across the Curriculum, New York: Pearson, 2009, samt även i Erich Fromm, On Disobedience and Other Essays, Routledge & Kegan Paul, 1984.

6 Per Herngren, Handbok i civil olydnad, ebok, Saga Egmont förlag, 2021.

7 Joseph A. Schumpeter, The Theory of Economic Development, An inquiry into profits, capital, credit, interest, and the business cycle, New Brunswick, NJ: Transaction Publishers, ebok, 2004, (original 1912).

8 ”process of industrial mutation—if I may use that biological term—that incessantly revolutionizes^ the economic structure from within, incessantly destroying the old one, incessantly creating a new one. This process of Creative Destruction is the essential fact about capitalism. It is what capitalism consists in” Joseph A. Schumpeter, Can Capitalism Survive?, Harper & Row, 1978, digitaliserad av Internet Archive 2012, (original 1942).

9 Gabriel Tarde, The laws of imitation, Henry Holt and Company, New York, 1903, facsimile 2007 av Books on Demand UMI, (franskt original 1882-1888).

10 ”En sådan allians skulle inte kräva enighet i alla frågor om begär eller övertygelse eller självidentifikation. Det skulle bli en rörelse som ger skydd åt vissa slags pågående motsättningar mellan deltagarna och värdesätter sådana fortgående och animerande skiljaktigheter som tecknet på och substansen i en radikalt demokratisk politik.” Judith Butler, Krigets ramar – När är livet sörjbart?, Hägersten: Tankekraft förlag, 2009, s 38.