Företag tränger bort marknaden – Elizabeth Anderson

Den tidiga liberala utopin utlovade en marknad som skulle befria alla från diktatoriskt styre, berättar Elizabeth Anderson, professor vid University of Michigan. Dåtidens liberaler kämpade för att kapitalismen skulle organiseras som självreglerande marknad istället för centralstyre och auktoritär planering.

Före industrialismen praktiserades detta bland annat genom förlagskapitalism. Vävare vävde på sin egen tid och med sin egen vävstol. Det kapitalistiska företaget köpte sedan den färdiga väven. Kapitalisten ägde inte vävarens tid och inte heller vävstolen eller arbetsplatsen.

I det tidiga liberala jämlikhetsidealet förväntades var och en bli sin egen chef som förhandlade om olika uppdrag, återger hon i sin bok Private Government how employers rule our lives (and Why We don’t Talk about it). “The pro-market egalitarian aspiration toward nearly universal self-employment aimed to liberate workers from such governance by opening opportunities for nearly everyone to become their own boss.” (Anderson, 2017, s 50)

Anställda underställs auktoritärt regerande

Under industrialismen trängdes den liberala utopin om oberoende, fria arbetare på en marknad bort och ersattes av av auktoritär kontroll: “production is not handled entirely by market transactions among independent, self-employed people, but rather by authority relations.” (Anderson, 2017, s 56.)

Att organisera ett företag utifrån centralstyre får funktionen att ersätta och tränga bort marknaden. Företaget ser till att avskaffa marknaden internt i sin organisation. 

Företag styrs, enligt Elizabeth Anderson, av regeringar. Den styrande regeringen kan i ett företag bestå av chefer och i ett annat företag av en styrelse. Den fria marknaden ersätts inom företaget av dikterande regeringar.

“There are no internal markets in the modern workplace. Indeed, the boundary of the firm is defined as the point at which markets end and authoritarian centralized planning and direction begin.” (Anderson, 2017, s 39) Idag existerar självreglerande fria marknader med fria förhandlingar bara undantagsvis inom företag. Företagets funktion inom kapitalismen är att tränga bort marknaden och ersätta den med regerande.

Det är inte bara de anställda som plockas bort från marknaden. Genom att ta över ägande av råvaror, förädling, transport, finansiering, produktion, marknadsföring och försäljning kan storföretag ersätta en stor del av marknaden med centralstyrande regeringar, femårsplaner och andra former av regleringar.

Decentralisering och rörlighet inom företaget

Självreglerande marknad ska här inte blandas ihop med olika former av rörlighet och förhandling inom ett företag. Även i centralstyrda diktaturer som Sovjet och IBM krävs rörlighet. Karriär och ändrade arbetsuppgifter kan regleras med ansökningar och förhandlingar. Till skillnad från en självreglerande marknad regleras dessa ansökningar och förhandlingar av företagens interna regeringar.

Centralstyre innebär inte att det högsta organet tar alla beslut. Det vore omöjligt. Centralstyret decentraliserar beslut till ett myller av utspridda centran som exempelvis arbetsledare, avdelningschefer, modeller och algoritmer. Hur diktatorisk en organisation än är så tvingas även de som är lägst i hierarkin att ta beslut.

Kapitalistisk kollektivism ersätter marknaden

Politisk propaganda som framställer kapitalism som en väldig marknad där individualism råder återberättas som en utopisk saga. Egentligen organiseras kapitalism mer kollektivistiskt än individualistiskt. Kollektivism i form av gemensamt, kollektivt ägande är den ordning som råder i alla storföretag. Flera av dessa storföretag har större omsättning än många nationalstater. Elizabeth Anderson visar hur kollektivt ägande blir kapitalismens medel för att ersätta marknaden med företag.

“In other words, in the great contest between individualism and collectivism regarding the mode of production, collectivism won, decisively. Now nearly all production is undertaken by teams of workers using large, indivisible forms of capital equipment held in common. The activities of these teams are governed by managers according to a centralized production plan.” (Anderson, 2017, s 65.)

Marknad som modern vidskepelse

Att kapitalism i huvudsak fungerar genom individualism och marknad uppfattas märkligt nog som självklar. Det blir en vidskepelse som förvandlar kapitalism till en diffus fantom. “That advocates of capitalism continue to speak as if their preferred system of production upholds “individualism” is simply a symptom of institutional hemiagnosia, the misdeployment of a hopeful preindustrial vision of what market society would deliver as if it described our current reality, which replaces market relations with governance relations across wide domains of production.” (Anderson, 2017, s 65.)

Vidskepelsen att kapitalism är lika med marknad sprids gärna i offentliga medier och politiska debatter. Även inom vänstern kan likhetstecknet mellan kapitalism och marknad uppfattas som given. Detta skymmer att kapitalism till stor del drivs genom diktatoriskt regerande.

“Not just theorists of the firm, but public discourse too, tend to represent employees as if they were independent contractors. This makes it seem as if the workplace is a continuation of arm’s- length market transactions, as if the labor contract were no different from a purchase from Smith’s butcher, baker, or brewer.” (Anderson, 2017, s 57.)

En fantom är en skepnad som vi tycker oss se. Men vi urskiljer inte riktigt konturer och detaljer. Denna skepnad har omvandlats till kamouflage som skymmer kapitalismens diktaturer bakom en utopi av en självreglerande fri marknad.

Per Herngren
2021, version 0.1

Referens

Elizabeth Anderson, Private Government how employers rule our lives (and Why We don’t Talk about it), New Jersey, Princeton University Press, 2017.

Per Herngren, Arbetsplatser organiserar diktaturer – Elizabeth Anderson, 2021.

Per Herngren, Frihet som maktmedel – diktaturer är inte totala, 2021.

Per Herngren, Företag förvandlar sig till kommunistiska diktaturer – Elizabeth Anderson, 2021.

Per Herngrens texter om demokrati.

Bli kreativ med texten och dela idéer!