Den borgerliga revolutionen avsätter kungen som diktator. När enhet inte längre återfinns i centrum, representerad av suveränen, så blir den framväxande staten en organisation bland andra organisationer. För att undvika detta söker tidiga borgerliga filosofer olika vägar för att producera enhet i myllret. Tidigt uppfinns nationen (folket) som ersättning för konungens rike. Snart uppfinns även civilsamhället som ett medel för att producera enhet.
1640 visar Thomas Hobbes (1588-1679) hur civilsamhället producerar enhet i mångfalden. Möjligheten för myllret att agera som en person uppstår. Myllret bidrar genom civilsamhället med att skapa enhet ihop med staten: “to frame the will of them all to unity and concord amongst themselves. This union so made, is that which men call now-a-days a body politic or civil society; and the Greeks call it polis, … which may be defined to be a multitude of men, united as one person by a common power, for their common peace, defence, and benefit.”[1]
Bybor och stadsbor, torpare och handelsmän förvandlas från ett myller till en nation, ett folk. Tillsammans med civilsamhället blir nationalstaten en individ. Denna förvandling fortlever än idag. I exempelvis FN används individer som beteckning för nationalstaterna.
Medborgare och organisationer samlas runt staten
Innehåll
Femtio år efter Hobbes preciserar John Locke (1632-1704) vad civilsamhället består av: de som i sin mångfald enas i lydnad till samma regering utgör civilsamhället. De är både del av civilsamhället och de är med och skapar civilsamhället.
Civilsamhället härleds därmed inte ur centralmakten så som i föreställningarna om kungaväldet. Civilsamhället skapar sig själv och den samlas själv runt staten.
“Those who are united into one body, and have a common established law and judicature to appeal to, with authority to decide controversies between them, and punish offenders, are in civil society one with another: but those who have no such common appeal, I mean on earth, are still in the state of nature, each being, where there is no other, judge for himself, and executioner; which is, as I have before shewed it, the perfect state of nature.”[2]
Olydiga utesluts ur civilsamhället
Ifall civilsamhället producerar enhet vad händer med dem som drar sig ur identitet och enhetlighet? Och vad gör man med dem som vägrar lyda och underordna sig? Enligt John Locke kan den som vägrar lyda lagen inte heller vara medlem i civilsamhället. “No man in civil society can be exempted from the laws of it: for if any man may do what he thinks fit, and there be no appeal on earth, for redress or security against any harm he shall do; … , and so can be no part or member of that civil society”[3].
Från liberal dogm till vetenskaplig dogm
Thomas Hobbes och John Locke blir den borgerliga nationalismens teologer. De bygger en tro på nationalstaten, och de utformar dogmer som rättfärdigar nationalstaternas framväxt.
Det är först Adam Ferguson (1723-1816) och Adam Smith (1723-1790) som översätter utopin om civilsamhället till vetenskapligt språk. De konstruerar en sorts tidig sociologi. Det är dock inte så att de bryter med Hobbes och Locke. Ferguson och Smith bidrar snarare till att sudda ut skillnaden mellan en borgerlig ideologisk föreställning som ska rättfärdiga nationalstaten och en vetenskaplig förklaring av nationalstaten. Nationalismens dogmer översätts till vetenskapliga teorier och metoder[4]. Nationalismens trossystem blir del av vetenskapen.
Vetenskap om nationalstaten kan utformas som om nationalstaten vore en stor låda med ett innehåll, vilket kritiker kallar containervärdsbild. Uppfattningen om nationalstaten som en stor container eller låda skapar föreställningar om svenska blommor och fåglar, invandrare och utvandrare. Andra vetenskaper gör nationalstaten till förklaringen för en mängd företeelser. Detta kallas metodologisk nationalism. Sociologi, nationalekonomi och statsvetenskap bygger i så fall upp bilden av nationalstaten som en gudomlig maktordning. Vetenskapar hamnar därmed i resonans med nationell identitetspolitik. Flaggritualer och nationella högtidsdagar gör att vetenskap uppfattar metodologisk nationalism som närmast självklar. Det gör det möjligt för nationalismen att införliva vetenskapen i sin religion.
Medborgare skapar makten: Ferguson
1767 analyserar Adam Ferguson hur en sammanhållen ordning kan produceras genom okoordinerade handlingar av många individer[5]. Individer och civilsamhälle ska i så fall inte detaljstyras av en härskare. Civilsamhället gör det möjligt för individerna att styra sig själva. Lydnad och ordning uppkommer genom att individen tar på sig regerandet.
“Our notion of order in civil society being taken from the analogy of subjects inanimate and dead, is frequently false; we consider commotion and action as contrary to its nature; we think that obedience, secrecy, and the silent passing of affairs through the hands of a few, are its real constituents.”[6]
Civilsamhället gör medborgaren till del av regerandet. Resultatet innebär inte mindre lydnad än i toppstyrda kungavälden eller diktaturer. Lydnaden, eller med ett annat ord makten, kan mycket väl öka just genom att bli mer decentraliserad.
“Had mankind, therefore, no view but to warfare, it is probable that they would continue to prefer monarchical government to any other; or at least that every nation, in order to procure secret and united councils, would intrust the executive power with unlimited authority. But happily for civil society, men have objects of a different sort: and experience has taught, that although the conduct of armies requires an absolute and undivided command; yet a national force is best formed, where numbers of men are inured to equality; and where the meanest citizen may consider himself, upon occasion, as destined to command as well as to obey.”[7].
Per Herngren
2015-08-09, version 0.2
Referens
- Adam Ferguson, An Essay on the History of Civil Society, 1767.
- Michel Foucault, The Birth of Biopolitis, Lectures at the Collège de France, 1978-79, New York: Palgrave Macmillan, 2008.
- Per Herngren, Nationalstaten är religion: Rousseau, 2015.
- Per Herngren, Civilsamhället samlas runt staten: Hobbes, Locke, Ferguson, 2015.
- Per Herngren, Existerar civilsamhället? Michel Foucault, 2015.
- Per Herngren, Civilsamhället som regeringens danspartner: Michel Foucault, 2015.
- Per Herngren, Protesten ger staten makt: Michel Foucault, 2015.
- Per Herngren, Kan kritisk lydnad begränsa staten? Foucault & civilsamhället, 2015.
- Per Herngren, Civilsamhället rekryterar oss att regera: Michel Foucault, 2015.
- Per Herngren, Existerar Sverige? Foucault & mikromakt, 2015.
- Per Herngren, Frihet konsumeras av stat och företag: Foucault, 2015.
- Per Herngren, Träna bort container-världsbilden, 2008.
- Thomas Hobbes, The Elements of Law Natural and Politic, 1640.
- John Locke, The Second Treatise of Civil Government, Chapter VII, Of Political or Civil Society, 1690.
Fotnoter
[1] Thomas Hobbes, The Elements of Law Natural and Politic, 1640.
[2] John Locke, The Second Treatise of Civil Government, Chapter VII, Of Political or Civil Society, 1690.
[3] John Locke, The Second Treatise of Civil Government, Chapter VII, Of Political or Civil Society, 1690.
[4] Per Herngren Träna bort container-världsbilden, 2008, http://perherngren.blogspot.se/2008/03/trna-bort-container-vrldsbilden.html
[5] Adam Ferguson, An Essay on the History of Civil Society, 1767.
[6] Adam Ferguson, An Essay on the History of Civil Society, Section V, 1767.
[7] Adam Ferguson, An Essay on the History of Civil Society, Section V, 1767.