Begränsa staten gjorde den mäktigare än under kejsarvälde och diktatur
-
Texter om liberal revolution
Begränsa staten gjorde den mäktigare än under kejsarvälde och diktatur
-
Företag tränger bort marknaden – Elizabeth Anderson
Den tidiga liberala utopin utlovade en marknad som skulle befria alla från diktatoriskt styre, berättar Elizabeth Anderson, professor vid University of Michigan. Dåtidens liberaler kämpade för att kapitalismen skulle organiseras som självreglerande marknad istället för centralstyre och auktoritär planering. Före industrialismen praktiserades detta bland annat genom förlagskapitalism. Vävare vävde på sin egen tid och med …
Företag tränger bort marknaden – Elizabeth Anderson Läs mer »
-
Maktdelning blir starkare än enhet – Hegel
Ett system som hamnar i harmoni förlorar sin förmåga att utvecklas. Den borgerliga revolutionen uppfinner maktdelning som medel för att bevara konflikter inom staten. Och konflikterna måste fortsätta att utvecklas om staten ska utvecklas. Ifall konflikten mellan exempelvis domstolar och parlament upplöses genom att den ena underordnar sig den andre stagnerar staten och dess makt. …
-
Protest blir maktens motor – Hegel & postprotest
Moderna stater behöver protest och opposition som motor för att producera makt. Hegel visar att utan motpart stagnerar makten och makten försvagas. Ifall Hegel har rätt tenderar demokratier med starka proteströrelser att producera mer makt än diktaturer som lyckats krossa opposition och motstånd. Hegel menar alltså att kritik mot systemet är kritiskt för systemets fortlevnad. …
-
’Lycka’ leder bort från empati och motstånd: Jeremy Bentham
Jeremy Bentham lanserar lycka och njutning som liberalismens högsta värden. Och därmed som individens, organisationens och politikens högsta värden. Lycka konkurrerar inom liberal individualism med frid, harmoni och trygghet om tronen. Enligt Bentham härskar lyckan över våra liv. Lyckan vänder oss i vissa riktningar. Lycka vänder oss bort från smärta. Det är inte säkert vi …
’Lycka’ leder bort från empati och motstånd: Jeremy Bentham Läs mer »
-
Nationalstaten är religion: Rousseau
När de borgerliga städerna etablerade sig som öar i de feodala samhällena växte det fram en föreställning om en nationalstat som skulle kunna ersätta kungar och feodalherrar. Nationalismen blev alltmer en konkurrerande religion till kungaväldet, till tron på en härskare med suverän makt. Redan från början lanserades nationalstaten som helig. Denna helighet var nödvändig ifall …
-
Civilsamhället samlas runt staten: Hobbes, Locke, Ferguson
Den borgerliga revolutionen avsätter kungen som diktator. När enhet inte längre kan återfinnas i centrum, genom suveränen, så blir staten en organisation bland andra organisationer. För att undvika detta söker tidiga borgerliga filosofer olika vägar för att skapa enhet i myllret runt staten. Redan tidigt uppfinns civilsamhället som medel för att skapa nationell enhet. 1640 …
Civilsamhället samlas runt staten: Hobbes, Locke, Ferguson Läs mer »
-
Civilsamhället blir regeringens danspartner: Michel Foucault
Civilsamhället uppfinns av borgerliga tänkare för att begränsa staten. Resultatet blir märkligt nog att staten blir starkare än vad kungar och kejsare någonsin kunde vara. Michel Foucault förstår liberalismen som ett uppror mot staten. “The question of liberalism, understood as a question of ‘too much government’”[1]. Civilsamhälle uppfinns och tilldelas uppgiften att begränsa staten: “what …
Civilsamhället blir regeringens danspartner: Michel Foucault Läs mer »
-
Protesten ger staten makt: Michel Foucault
Civilsamhället får i tidig liberalism uppgiften att protestera, att hindra att staten blir maktfullkomlig. Organisationer och medborgare, som inte är del av statens apparat, ges uppgiften att hålla sig upproriska mot staten. Michel Foucault beskriver det så här: ”Since the nineteenth century, civil society has always been referred to in philosophical discourse, and also in …
-
Kan kritisk lydnad begränsa staten? – civilsamhället & Foucault
Liberalismens uppfinner civilsamhället för att både producera lydig underordning och samtidigt begränsa staten. De tidiga liberala tänkarna kämpade därför med problemet hur lydiga medborgare och lydiga organisationer skulle kunna begränsa staten så den inte blir totalitär. De önskade en lydig underordning som samtidigt kritiskt protesterade mot statens maktmissbruk. Michel Foucault visar hur underordningen är nedärvd …
Kan kritisk lydnad begränsa staten? – civilsamhället & Foucault Läs mer »
-
Civilsamhället rekryterar oss att regera: Michel Foucault
Det är inte så att ”regeringen” regerar. Inte bara. Civilsamhället rekryterar organisationer och medborgare, protestgrupper och rebeller, att själva regera. “Civil society … leads the individual to enlist ‘on the side of one tribe or community’”[1]. Genom att lojalt bli del av civilsamhället producerar organisationer och medborgare underordning och lydnad. Vi frestas gärna att skapa …
Civilsamhället rekryterar oss att regera: Michel Foucault Läs mer »
-
Konflikträdsla kamouflerar makt och saboterar demokrati
Konflikter och motsättningar är del av alla samhällen. Ibland är de roliga och spännande. Ibland skapar de innovationer och bygger nya typer av samhällen. Ibland trängs konflikterna undan av mobbning, våld och förtryck. Konflikter ska inte blandas ihop med krig, förtryck och orättvisor. Etymologiskt kommer konflikt från båtar på kollisionskurs. Kollisionskurs går att upptäcka på …
Konflikträdsla kamouflerar makt och saboterar demokrati Läs mer »
-
Befriande eller liberalt ickevåld: Gandhi
Mohandas Gandhi förverkligade ett befriande ickevåld. Han och många andra experimenterade med jämlika ickevåldssamhällen som ashrams. De utvecklade nya befriande praktiker som satyagraha och ickevåldsträning. De ingrep i förtryck och våld genom civil olydnad. Här i nord och väst fortsätter olika grupper att utveckla Gandhis befriande ickevåld. Kvinnofredslägren i USA och England under åttio- och …