Teori & forskning

Hur materialism förandligar och idealiserar – Karen Barad

Karen Barads queermaterialism öppnar upp för en bättre förståelse av hur motstånd och politisk förändring går till. I denna första artikel tar jag upp hur Barad avvisar att materia och mening skulle kunna separeras från varandra. Hennes materialism kontrasterar mot hur många ”hårda materialismer” förandligar politik. Hur de idealiserar det politiska. När en ”hård” materialist […]

Hur materialism förandligar och idealiserar – Karen Barad Läs mer »

Bortom Marknaden och Samhället: trassel istället för sfärer – Karen Barad

Karen Barad och hennes queermaterialism bryter med föreställningar om att vi befinner oss inuti. Saker och ting är inte placerade inne i olika sfärer: inuti kulturen, inuti civilisationen, inuti kapitalismen, inne i globaliseringen, i naturen, inne i en viss nationalstat eller inlåsta i västvärlden. Visst, vi kan vara inlåsta i en cell eller sova inne

Bortom Marknaden och Samhället: trassel istället för sfärer – Karen Barad Läs mer »

Jämlik metod och jämlikt motstånd – Karen Barad & Bruno Latour

Karen Barad bryter med uppdelningen mikro och makro. Hon bryter sig också ut ur föreställningar om att vi skulle vara instängda i stora system som kapitalism eller patriarkat. Karen Barad visar hur politisk förändring är möjligt utan att peka ut nationalstater och regeringar som aktörer i denna förändring. Många händelser styrs vare sig av regeringar

Jämlik metod och jämlikt motstånd – Karen Barad & Bruno Latour Läs mer »

Motstånd medagerar: bortom politisk påverkan – Karen Barad

Politiskt motstånd påverkar inte opinionen eller makten. Motstånd samagerar snarare med olika aktörer och även med härskare och förtryckare. Varje motståndshandling medagerar tillsammans med det som motståndet intervenerar i. Denna fristående artikel undersöker hur Karen Barads queermaterialism vidareutvecklar Niels Bohrs kvantfysiska sammanflätning till en politisk teori. Sammanflätning och medagerande är alternativ till dualismen subjekt och

Motstånd medagerar: bortom politisk påverkan – Karen Barad Läs mer »

Motstånd bortom position och perspektiv – Karen Barad

Vi är inte placerade i världen. Vi innehar inte bara en position i världen. Vi har inte heller en position i ett maktsystem. Vi är snarare intrasslade och sammanflätade. I denna text tar jag upp Karen Barads alternativ till att utgå från position och perspektiv. Att utgå från individen, eller från den subjektiva upplevelsen är

Motstånd bortom position och perspektiv – Karen Barad Läs mer »

Skola, journalistik och forskning verkar i verkligheten – Karen Barad

Det finns ett ideal om hur vi neutralt kan observera en ren, oberoende verklighet därute. Detta ideal formar en journalistik som ska observera utan att påverka och störa. Eller så kritiseras viss journalistik för att den producerar sina egna nyheter, den borde ju bara beskriva verkligheten, inte skapa verkligheten! Motsvarande ideal finns i forskning och

Skola, journalistik och forskning verkar i verkligheten – Karen Barad Läs mer »

Motstånd flätar ihop platser och skapar utrymme – Karen Barad

Motstånd flätar alltid samman. Motstånd flätar ihop med motpart, med andra organisationer, med saker och ting, och med platser. I denna text om Karen Barads teori om rumslighet undersöker jag hur platser och utrymme blir till i motstånd. Och hur platser blir olydiga, hur platser gör motstånd. Intra-aktion Karen Barad kallar en sammanflätning av samagerande

Motstånd flätar ihop platser och skapar utrymme – Karen Barad Läs mer »

Maktstrukturer är handlingar – Karen Barad

Strukturer agerar. Handling och struktur står inte i opposition till varandra. En struktur, hos Karen Barad, blir därmed inte en stor extern ordning som kontrollerar handlingarna. Struktur är istället en typ av handling vi skulle kunna kalla för ”ordnande” eller ”strukturerande”. Karen Barads bryter med uppdelningen handling och struktur. Denna fristående text analyserar vad hennes

Maktstrukturer är handlingar – Karen Barad Läs mer »

Forskningsobjekt gör motstånd

I forskning används åtminstone två metoder för att börja kontrollera forskningens objekt: 1 Objekten underordnas hypotes, problem eller teori. Objekten tvingas därmed falsifiera och bekräfta den värld undersökningen är med och skapar. Genom upprepning producerar forskning självgående motorer, projekt, som rullar vidare på till synes oförutbestämda vägar. 2 Objekten underordnas annan aktör. Genom att förklara

Forskningsobjekt gör motstånd Läs mer »

Antireduktionism räddar förklaringarna

Reduktionism har blivit ett skällsord mot dem som försöker förklara något med en eller ett par orsaker. Det kallas också linjär föreställning. Det ena leder till det andra, som dominobrickor. De som istället menar att något är komplext eller att orsaker samspelar med varandra kallas antireduktionister. Det kallas också ickelinjär. Bland politiska aktivister kan reduktionism

Antireduktionism räddar förklaringarna Läs mer »

Riksorganisationer blir konformistiska genom resonans

Hur kommer det sig att så många politiska och religiösa organisationer, samt folkrörelser, organiserar sig så att de återskapar nationalstaten? Hur blev riksorganisationer en så dominerande organisationsform. Är det så att nationalstaten styrde att det blev så? Eller är det istället så att riksorganisationer med tiden hamnar i resonans med varandra. De härmar varandra i

Riksorganisationer blir konformistiska genom resonans Läs mer »

Forskare kolonialiserar ’nya sociala rörelser’ – intervju med Per Herngren

Thor Rutgersson intervjuar Per Herngren inför boken Demokratimodellen. Thor: Det sägs ibland att folkrörelserna måste närma sig nya sociala rörelser för att överleva. Att de gamla formerna är förlegade. Men du har skrivit om att demokratin kan vara hotad om folkrörelserna blir mer informella – och det kan också bli krångligare att vara aktiv. Kan

Forskare kolonialiserar ’nya sociala rörelser’ – intervju med Per Herngren Läs mer »

Instrument är inte instrumentella: Latour och Gandhi

Västerländsk politik betecknas gärna som instrumentell. Mål och medel föreställs vara separerat. Politik skulle då innebära att besluta och genomföra något annat än det samhälle man vill ha. Genom att inte förverkliga så uppnås målet. Någon annan gång. Förhoppningsvis. Effektivitet är i så fall inte hur bra eller dåligt något funkar. Effektivitet föreställs istället vara

Instrument är inte instrumentella: Latour och Gandhi Läs mer »

Befrielse genom sårbar beröring: ickevåld & queer

Otto von Busch: Är inte denna typ av beröring du nämner en väldigt utsatt och sårbar position? Per Herngren: Ja jo, precis som femme är ickevåld sårbar beröring. Beröring av våldsamma ytor. Ickevåld går alltid i direkt beröring med våld och förtryck. Beröra Genom att beröra blir sårbarheten en aktör som drar i både oss

Befrielse genom sårbar beröring: ickevåld & queer Läs mer »

Medvetandegöra producerar medelklass: upplysning som motor

Den politiska radikalitet som upphöjer det djupa, det medvetna, det äkta och det autentiska över det ytliga blir med i produktionen av medelklassens självmedvetande som just medveten. Medelklass använder insikten, medvetenheten, för att skilja sig från prekariat, industriarbetare, invandrare, servicepersonal. Medvetenheten producerar skillnader mellan bildade och obildade. Medelklass är verb snarare än substantiv Medelklass är

Medvetandegöra producerar medelklass: upplysning som motor Läs mer »

Makt och motstånd är pulserande motorer

När vår lydnad återkommer uppstår puls. Makt pulserar. Och utan puls blir makt bara tillfälligt och knappast speciellt mäktigt. Detta gäller även motstånd. Utan puls blir motstånd maktlöst. Det tar åtminstone tre aktioner innan civil olydnad skapar puls. En enda aktion är en enskild händelse och därmed en form av återvändsgränd. Två aktioner definierar intervallets

Makt och motstånd är pulserande motorer Läs mer »

Kaskader skapar befrielse – kaskadpolitik

Otto: Visst, även små detaljer, som till exempel en oönskad fläck, kan förändra en annars perfekt utstyrsel, och likaså motsatsen, en väl vald accessoar kan bli “pricken över i:et”.  Modet är ett spel med denna typ av sammanställningar av agens. Ofta leker ju nya stilar och subkulturer med just dissonanser och synliga konflikter, de skapar

Kaskader skapar befrielse – kaskadpolitik Läs mer »

Kapitalism förandligar

Kapitalism är inte så intresserad av byxornas materialitet. Kapitalism förandligar jeans och andra kläder. Det är så kraft kan utvinnas ur dem. Vanliga sätt att förandliga kläder är att förvandla dem till patent, ägande, vara, kostnad, intäkt, försäljning, vinst och vinstmarginal. Och det är givetvis inte bara plagget som förandligas. Även produktionen förvandlas till vinst,

Kapitalism förandligar Läs mer »

Forskning privatiserar undersåten

Upplyst despoti behöver veta vad undersåten upplever och tycker. Denna kunskap är med och producerar politisk styrning. Åsikter och opinion blir på så sätt medel för att ersätta demokratisk kreativitet med upplyst ledning. Demokrati ersätts med ledarskap. Politiska subjekt görs till politiska objekt. Inom vetenskap och offentliga utredningar används flera makttekniker för att tränga undan

Forskning privatiserar undersåten Läs mer »

Frihet konsumeras av stat och företag: Michel Foucault

Nationalstater och kapitalistiska företag är beroende av frihet. Frihet konsumeras för profit, samt även för makt. Stat och företag främjar produktionen av en frihet som de kan utvinna. Och enligt Michel Foucault är deras makt beroende av att producera denna frihet. “The new governmental reason needs freedom therefore, the new art of government consumes freedom.

Frihet konsumeras av stat och företag: Michel Foucault Läs mer »

Dekonstruktion – aktör tillsammans med oss

Dekonstruktion händer när konstruktionen blir aktör. Konstruktionen öppnar upp nya möjligheter som vi inte tänkt på, som vi inte planerat för. Konstruktionen konstruerar det den inte är konstruerad för. Det kallas dekonstruktion. Morfemet de betyder av och från. De-konstruktion är något som kommer av konstruktionen, från konstruktionen. Konstruktionen dekonstruerar. Själva konstruktionen blir subjekt och aktör.

Dekonstruktion – aktör tillsammans med oss Läs mer »

Etik kommer inte från etiken: Emmanuel Levinas

Andra människor behöver oss. Deras behov ställer etiska krav på oss, menar den judiska filosofen Emmanuel Levinas i Totality and infinity. När andra människor jagas på flykt, förtrycks, mobbas, görs hungriga, underordnas, så kräver det vårt ingripande. Det etiska kommer inte från någon åsikt, uppfattning, teori, kalkyl eller dogm. Det etiska kommer inte heller från

Etik kommer inte från etiken: Emmanuel Levinas Läs mer »

Ordning behöver hierarkier och olydnad

Mångfaldigande av olydnad och hierarkier skapar ordning. Ordning som blir stabilare än både centralism och platt struktur. Tidigare i denna serie om ickelinjär makt och motståndsteori har jag skrivit om makt och motstånd som omloppsbanor kring gravitation. Makt och motstånd rör sig genom att pulsera eller oscillera. Men vart är de på väg? Ickelinjär komplexitetsteori

Ordning behöver hierarkier och olydnad Läs mer »

Lättja effektivare än aktivism

Jag funderar ifall ”aktivism” i betydelsen aktiv i olika aktuella politiska frågor hindrar politisk förändring. Lösningen skulle i så fall vara fokuserad och långsiktig aktivism, som exempelvis fokuserad queeraktivism, palestinaaktivism. Bygga upp en butik kring rättvis handel. Organisera ett kooperativ, eller bygga upp ett kollektiv. När ett politiskt motstånd byggs upp på lång sikt verkar

Lättja effektivare än aktivism Läs mer »

Relationer – en sårbar politisk filosofi

Här skissar jag på en osäker och sårbar materialistisk filosofi om politisk förändring. Den blir en dialog med Bruno Latours relationistiska och Graham Harmans individualistiska kritik av materialism. En politisk filosofi om förändring utifrån sårbara relationer – samarbete och interventioner – är ett alternativ till ’politisk individualism’ respektive ’påverkan på Samhället’. Politisk individualism förstår jag

Relationer – en sårbar politisk filosofi Läs mer »

Gravitation snarare än politisk påverkan

Är möjligen gravitation och dragkraft mer relevant för att begripa politisk förändring än föreställningen om politisk påverkan? Ifall vi får överge de linjära föreställningarna om att politisk förändring sker genom påverkan behöver vi söka bättre förklaringar. Ickelinjära teorier om oförutsägbara förhållanden tycks visa att förändringskraften går åt motsatt håll än vad den antas göra i

Gravitation snarare än politisk påverkan Läs mer »

Makthavare finns inte – ickelinjärt

Ickelinjära sociologer och samhällsvetare, som John Urry och John Law, gör upp med föreställningar om att det skulle finnas makthavare. Traditionella teorier kring politik och samhällsförändring utgår gärna från att makt är något som kan ägas och innehas: “in much social science power conceived as a property of agents remains central to the analysis of

Makthavare finns inte – ickelinjärt Läs mer »

Kämpa glokalt – undvik riksnivå

Psykologiskt, individuellt, lokalt, stat och globalt uppfattas som olika nivåer. Jag föreslår att sådana nivåer är chimärer, luftslott. Chimär kommer från franskans chimère fantasifoster, hjärnspöke. Paradoxalt nog suddar föreställningen om nivåer ut de lokala kamper som ständigt förs mellan mängder med olika maktintensiteter. Ett litet barn kan trampa på Apple så att Apple förlorar makten

Kämpa glokalt – undvik riksnivå Läs mer »

Påverka inte – islamisk occasionalism

Occasionalism växte fram inom islamisk filosofi för mer än tusen år sedan. Första texterna skrevs av al-Ash’ari som levde 873-935. Occasionalism hävdar att påverkan inte existerar. Det ena orsakar inte det andra. Det ena leder inte till det andra. Politisk occasionalism bryter med påverkanspolitik. Men vilka alternativ ges? Hur är politisk förändring i så fall

Påverka inte – islamisk occasionalism Läs mer »

Materialism eller realism

Vetenskap, myt, andlighet, filosofi, mystik, fundamentalism gör ibland påståenden om världen som om själva påståendet inte skulle vara del av verkligheten. ’Verkligheten finns.’ ’Det finns något övernaturligt.’ ’Det finns en verklighet oberoende av språket.’ ’Vi kan inte veta något annat än vår upplevelse av omvärlden.’ ’Vi kan göra sanna påståenden om omvärlden.’ ’Det är vetenskapligt

Materialism eller realism Läs mer »

Politik och religion

Här är ett försök att begripa skillnad och samband mellan politik och religion. Det är inspirerat av Durkheims religionssociologi. 1. Politik är en organisations eller grupps beslut om hur det gemensamma ska samverka. Politik är dessutom gemenskapens beslut om interventioner i andra gemenskaper: i konflikter, våld, förtryck och övergrepp. 2. Religion är politik som politiskt

Politik och religion Läs mer »

Forskare koloniserar rörelser

Genom att med sina teorier och forskningsmetoder undergräva organisation och institution, gemensamma beslut och samarbete, stöd och gemenskap kan akademiker kolonisera rörelser och överta narrativt utrymme i rörelserna. Massa och andra makttekniker hos forskare En inventering över makttekniker som undergräver jämlikhet och folkrörelser: Massa och mängd: Genom att förstå, och organisera, engagemang och kamp som

Forskare koloniserar rörelser Läs mer »

Femme, yta och femininitet: Ulrika Dahl

Genom aktivism, filosoferande, tankar, attityder, smink, frisyrer och kläder arbetar femme kreativt med ytan. Femme lyfter fram ytligheten. I denna fristående text om politisk materialism tar jag upp femmerörelsens bidrag till motstånd, eller kanske snarare till motståndskraft och ytspänning. Femme är del av queer och feminism. Ulrika Dahl visar i sin artikel, Ytspänningar, att femme

Femme, yta och femininitet: Ulrika Dahl Läs mer »

Representation – Laclau & hegemoni

Den traditionella borgerliga bilden av det politiska är att det skulle försiggå inuti ett ramverk, närmare bestämt inom en social helhet som kallas Samhället. Samhället som helhet kan representeras av politiker, en klass eller en grupp. Handlingen att representera talar om att det finns en klyfta mellan handling och universalitet, mellan del och helhet. Helheten

Representation – Laclau & hegemoni Läs mer »

Kultur är inte uttryck – Bourdieu

Bourdieus fältteori bryter med förklaringar av kultur som identitetsökande: att visa vem du är. Bourdieu avvisar voluntarism och individuella förklaringar. Fält producerar olika dynamiker. Fältet agerar och kan inte reduceras till ett instrument för individen eller gruppen. Fält är alltså inte en spelplan med individuella pjäser. Maktpositioner och dispositioner (möjligheter, färdigheter) i ett fält blir

Kultur är inte uttryck – Bourdieu Läs mer »

Realismen mystifierar: Latour, Harman

Realismen motsäger solipsismens individualism: att bara min upplevelse av omvärlden är tillgänglig för oss. Realismen motsäger också social konstruktivism: att en del av världen är beroende av hur vi är med och konstruerar den. Realismen blir en filosofi om saker och tings oberoende. Traditionell realism påstår att världen finns oberoende av oss människor, och oberoende

Realismen mystifierar: Latour, Harman Läs mer »

Aktörer bortom individ

Att förklara samhällen, handlingar, moral eller konflikter utifrån individen kallas metodologisk individualism. Politisk individualism föreställer sig att politisk förändring kommer ur individuella egenskaper som empati, medvetenhet, insikt, kunskap eller livstil. Subjektet förstås ofta som synonymt med individen. För att komma bort från subjektiva och individualistiska förklaringar talar Habermas om det ’intersubjektiva’: Det som händer mellan

Aktörer bortom individ Läs mer »

Frihet

Frihet växer fram ut motstånd. Ifall inget hindrar oss, ifall inget gör motstånd så skulle vi bara sprattla i tomma intet. Frihet är inte något som vi kan äga, vare sig som individ eller samhälle. Här är ett utkast för boken Mode & Motstånd av Otto von Busch och Per Herngren (Korpen, 2016). Frihet som

Frihet Läs mer »

Träna bort containervärldsbilden

Ulrich Becks kritik av metodologisk nationalism En gång i tiden började nationalstaten grunda sin makt ”på bindningen till en viss plats” (s 17). Ulrich Beck visar i Vad innebär globaliseringen? hur statens glasögon sprider sig och börjar användas även av vetenskapen. Sociologer, samhällsvetare så väl som folkrörelser skapar sig en fiktiv bild av att samhället

Träna bort containervärldsbilden Läs mer »

Ickelinjär förändring – introduktion

Det linjära är förutsägbart. Linjära teorier förklarar natur- och samhällsförändringar med en eller några orsaker. Mest känt är mekanik. Det ena påverkar det andra. I linjära föreställningar följer saker på varandra. Detta är en första introduktion till en serie artiklar om ickelinjär teori och ickelinjär politik. Fördjupning och referenser kommer i de följande fristående artiklarna

Ickelinjär förändring – introduktion Läs mer »