”Utanförskap” används som kamouflage för att dölja hur vi över- och underordnar människor och grupper. ”Utanförskap” blir ett maktmedel som döljer hur vi återskapar klass, funktionism, heterosexism, rasifiering, åldersism och andra maktordningar. Hur utanförskap kamouflerar maktordningar Individuell egenskap. Utanförskap omvandlar klass och andra maktordningar till individuella egenskaper. Hen är utanför. Därför att hen … På […]
’Utanförskap’ döljer makt Läs mer »
När de som kan bättre, har mer erfarenhet, passar bättre in, fungerar bättre ihop, börjar samverka med varandra och styra aktivismen uppstår aristokratisk aktivism. Aristokrati kommer från grekiskans aristos: bäst, och kratos: makt eller ledning. Aristokrati är en styrande elitgrupp som det är svårt att ta sig in i. Eller så ramlar de som inte är
Aristokratisk aktivism Läs mer »
Jag skriver detta i Tingsrätten i Göteborg. Här är det Tårtkalas för ohörsamheten. Tio lagstiftare står åtalade för att de beslutat att ge tjugofyra irakier fristad i Göteborg och Europa. Vi är ett trettiotal som stöder dessa åtalade lagstiftare genom att queera tingsrätten till tårtfest. Tingsrätten blir till ett firande av ohörsamheten. Tingsrätten sjunger ohörsamhetens
Tårtfest för ohörsamhet i Göteborgs Tingsrätt Läs mer »
Med förvirring och sorg läser jag hur flera personer, vars handlingar och funderingar jag respekterar och inspireras av, har skrivit under ett upprop som ger dubbla budskap. I uppropet krävs att polisens ökade jakt på flyktingar ska genomföras lagligt och efter en ordentlig utredning. En utredning som ska se till att den ökade jakten ska
Hur upprop legitimerar vad det vänder sig mot Läs mer »
Jag sitter vid ett runt träbord i caféet på Musikens Hus. Musiker Mot Rasisms har en stor gala här i Göteborg. Ett hundratal musiker uppträder under kvällen på två scener. Och ännu fler dansar! Och några gör som oss: analyserar rasism. Vid vårt bord funderade vi huruvida extremrasismens rasism är svag jämfört med det frekventa
Bortom riksorganisationer Läs mer »
I sin bok Positiv antirasism visar Alex Bengtsson hur antirasism glömde av det geniala med Martin Luther Kings tal ”I have a dream”: att faktiskt bygga och förverkliga positiva visioner snarare än att reducera sig till att vara emot det negativa. Här listar jag några makttekniker som används för att hindra antirasismen från att bli
Makt avpolitiserar antirasism Läs mer »
Här undersöker jag ifall fokus på att organisera, sitta i möten och ta ansvar krockar med hur en motståndsgrupp behöver jobba för att omvandla samhällen. Inom civil olydnad och ickevåld gör sig några sårbara, de riskerar fängelse eller våld. Andra fungerar som stöd. Vängrupp istället för massaktion Sedan ockupationen av Seabrooks kärnkraftverk 1976 används inom
Aktivismkultur hindrar motstånd Läs mer »
Här är några metoder för att manipulera fredsorganisationer att legitimera 99% av vapenhandeln. Peka ut de som inte är så välorganiserade i sitt dödande som Hotet. Använd facebook och aktivism för att tillsammans med tidningar lyfta fram osystematiskt dödande som förskräckliga nyheter. Kamouflera systematiskt dödande bakom ”nyheter”. Peka ut bruna som hot. Associera dem med
Manipulera fredsgrupper att legitimera vapenhandel Läs mer »
Individuella valmöjligheter används som maktteknik för att tränga undan möjligheten att ta beslut tillsammans. Valmöjligheter tränger undan möjligheten att välja. Möjligheten att välja det politiska. Detta har varit en vanlig taktik bland arbetsgivare och bostadsbolag som sökt medling med enskilda istället för att ta gemensamma beslut, istället för att i förhandling med gemenskapen fastställa vad
Valmöjligheter tränger undan våra möjligheter att välja Läs mer »
Den heterosexuella matrisen bygger på motsatsparet man och kvinna. Även om man-kvinna blir den huvudsakliga dikotomin så ger matrisen dessutom som logisk följd möjligheterna man-man och kvinna-kvinna. Pröva att lägga in hetero både på X-axeln och Y-axeln så får en ett fyrfältsschema där homo finns med. Den heterosexuella matrisen inkluderar alltså bi, homo och hetero.
Homosocialisation bland jämlika män Läs mer »
Jämlika män kan skada en kvinna utan att deras handling i sig innehåller våld. Handlingar där våldet inte ingår i själva handlingen kan genom att könas av andra handlingar förvandlas till våld. Kön, klass och andra former av över- och underordning kan förvandla en våldsfri handling så att den tillfogar en person bestående skador. Dansa
När ’köna’ blir våld även med jämlika Läs mer »
Den auktoritetsbundne producerar två kön, menar Erich Fromm: De med makt och de utan makt. Denna heterorelation blir det normala. Som varandras motsatser genererar dominans och underordning attraktion. Den auktoritetsbundne attraheras av de med makt. Flykt från befrielse I några fristående texter tar jag upp socialpsykologen Erich Fromms analys om varför organisationer och personer flyr
Rebell skapar underordning och hetero: Erich Fromm Läs mer »
Hur kommer det sig att så många politiska och religiösa organisationer, samt folkrörelser, organiserar sig så att de återskapar nationalstaten? Hur blev riksorganisationer en så dominerande organisationsform. Är det så att nationalstaten styrde att det blev så? Eller är det istället så att riksorganisationer med tiden hamnar i resonans med varandra. De härmar varandra i
Riksorganisationer blir konformistiska genom resonans Läs mer »
Norm- och maktkritik får ibland funktionen att dölja protestgruppers och organisationers lydnad. Det kamouflerar lydnaden till förtryckande ordningar och lagar, visar queerfeministen Sara Ahmed. Normkritik kan göra det möjligt att samarbeta med en maktordning utan att begripa det som underordning och delaktighet. Som om vi genom kritiken skulle hamna utanför ordningen. Maktkritik skyddar, enligt Sara
Maktkritik döljer lydnad: Sara Ahmed Läs mer »
Här försöker jag reda ut missförstånd om Judith Butlers begrepp performativ. Performativ är ett nyckelbegrepp hos Judith Butler. Hon använder det både för att begripa befrielse men också för att begripa makt och förtryck. Performativ är också ett nyckelbegrepp i Karen Barads queermaterialism och i Sara Ahmeds queerfenomenologi så missförstånden lär smitta av sig även
Performativ är inte performance – Judith Butler Läs mer »
Engagerade organisationer skapar en uttalande-kultur som återskapar sig själv igen och igen. Uttalanden genererar en loop. Detta tränger undan genomförande. Uttalande-politik ersätter performativ politik. Queerfeministen Sara Ahmed använder performativ om handlingar som genomför sitt mål. Praktiker där mål och medel är ett. Organisationer och institutioner producerar, och fångas av, en kultur där de förväntas skriva
Uttalande-politik och uttalande-trötthet: Sara Ahmed Läs mer »
Fascism är när vi sätter nationen som högsta värdet. När våra handlingar följer en princip som överordnar nationen. Och som därmed samtidigt underordnar andra värden som etik, solidaritet, befrielse. I demokratier brukar vi dock inte ideologiskt sätta nationen över alla andra värden. Ifall nationalstaten i praktiken ändå överordnas etik och befrielse är fascismen sällan ideologisk.
Etik står över nationalstaten: Erich Fromm Läs mer »
Filosofen Hannah Arendt menar att vi är både politiska människor och sociala människor. Men inte samtidigt. Det politiska är aktion. Och det sociala är att fungera ihop. Det sociala och det politiska måste skiljas åt. Ifall det inte skiljs åt tränger det sociala undan det politiska. Hannah Arendt som blev fängslad och levde i flykt
Sociala tränger bort det politiska: Hannah Arendt Läs mer »
Den parlamentariska revolution som ersatte kungaväldet saknade föreställningar om andra ordningar, om andra system. Den saknade fantasi, och just därför återskapade den kungarikets struktur. ”A people accustomed to royal authority and held in check only by it, will despise any lesser authority and hold it in contempt.” ”This is why a people have often been
Demokrati fastnar i kejsardemokrati – Chiara Bottici & Spinoza Läs mer »
När något inte förväntas vara gott nog så kan det göras till tecken på något annat. Något bortom. Något som inte är här. Det blir då med och skapar en paranoid världsbild. Det verkliga finns därbortom. Paranoia Tecken Visst, tecken som pekar på något annat existerar. Bokstäver. Skyltar. Saker kan vara till för att bara
’Tecken’ som härskarteknik Läs mer »
Thor Rutgersson intervjuar Per Herngren inför boken Demokratimodellen. Thor: Grupper påverkar oss människor på konstiga sätt. För ett tag sedan träffade jag ett gäng gamla klasskamrater från grundskolan och vi gick ut och åt middag tillsammans. De flesta hade jag inte träffat på nära 15 år. Men efter en liten stund var det som att
Kön, ras och klass klibbar fast – intervju med Per Herngren Läs mer »
Thor Rutgersson intervjuar Per Herngren inför boken Demokratimodellen. Thor: Det kan vara svårt ibland, att stå emot orättvisor och förtryck – även i exempelvis en föreningsstyrelse. Det är inte ovanligt att en råkar ut för en del härskartekniker om en försöker påpeka att något är fel. Eller om en vill förändra. Vanligtvis pratas det om
100 härskartekniker – intervju om ickevåldsträning Läs mer »
Thor Rutgersson intervjuar Per Herngren inför boken Demokratimodellen. Thor: Det sägs ibland att folkrörelserna måste närma sig nya sociala rörelser för att överleva. Att de gamla formerna är förlegade. Men du har skrivit om att demokratin kan vara hotad om folkrörelserna blir mer informella – och det kan också bli krångligare att vara aktiv. Kan
Forskare kolonialiserar ’nya sociala rörelser’ – intervju med Per Herngren Läs mer »
Ordningar behöver hela tiden ordnas. Ordningar måste därför alltid vara lokala. Väldigt lokala! Eller det är snarare så att de lokaliserar. De placerar och flyttar undan. Det vi uppfattar som stora maktordningar är egentligen enträget ordnande. Sortera och ordna Maktordningar är som ordningen på bibliotek. Böcker sätts in i hyllor före och efter andra böcker.
Fristående fortsättning på texten Maktordningar som tar upp hacktivism och maktordningar som verb snarare än substantiv. Även queer ordnar. Queer ordnar på märkliga sätt. Queer ändrar en ordning så den blir underlig och märklig. Queer är att onormalisera. Göra det naturliga onaturligt. Detta blir ibland lite bakvänt för den rättighetspolitik som febrilt hävdar att queer
Queer bortom påverkans- och rättighetspolitik Läs mer »
Krig, stat och media utvecklar i sin kommunikation med varandra en krigets grammatik. En sådan grammatik över- och underordnar människor. Och den legitimerar våld. Vissa görs sörjbara och andra görs osörjbara. Ickevåldsgrupper och fredsgrupper dras ibland oavsiktligt in i krigets grammatik. De producerar därmed legitimitet för ett krig de bekämpar. Krigets grammatik Båda parter osynliggör
Kapitalism använder tre metoder för att förandliga våra relationer och vår gemensamma värld. Dessa är vinst, köpande och ägande. Kommersialism producerar en andlig relation till kroppar och ting. Kommersialism ersätter värdet i att bruka med värdet i att köpa. Köpandet blir magiskt. Fetischistisk kraft utvinnas ur själva köpandet. Ägande förandligar och splittrar det gemensamma. Ägande
Vinst och ägande förandligar – kapitalism och kommersialism Läs mer »
Protest och postprotest skapar olika kompositioner. Protesten vänder sig mot. Protesten placerar sig själv mitt emot det den är emot. Nejet riktas mot något som därmed görs till ett Ja. Protesten vänder sig mot en regering, mot dess beslut och verksamhet. Regeringen pekas ut som subjektet, som den som vill något. Protesten gör därmed sig
Civil olydnad riktar sig åt andra håll än protest – Om postprotest och komposition Läs mer »
Aktivism kan fly tålmodigt byggande av befrielse genom att hålla sig i ständigt krismedvetande. Krisen förvandlas till aktivistiskt medvetande. Aktivistiskt medvetande låter sig fyllas av akuta politiska katastrofer. Upprepade akutinsatser inför klimat, krig, övergrepp, förtryck, utvisningar producerar en ständig beredskap. En sådan ständig beredskap gör det närmast omöjligt att fokusera på ett långvarigt, envetet organiserande
Akutinsatser och katastrofer som flykt från befrielse Läs mer »
Västerländsk politik betecknas gärna som instrumentell. Mål och medel föreställs vara separerat. Politik skulle då innebära att besluta och genomföra något annat än det samhälle man vill ha. Genom att inte förverkliga så uppnås målet. Någon annan gång. Förhoppningsvis. Effektivitet är i så fall inte hur bra eller dåligt något funkar. Effektivitet föreställs istället vara
Instrument är inte instrumentella: Latour och Gandhi Läs mer »
Jeremy Bentham lanserar lycka och njutning som liberalismens högsta värden. Och därmed som individens, organisationens och politikens högsta värden. Lycka konkurrerar inom liberal individualism med frid, harmoni och trygghet om tronen. Enligt Bentham härskar lyckan över våra liv. Lyckan vänder oss i vissa riktningar. Lycka vänder oss bort från smärta. Det är inte säkert vi
’Lycka’ leder bort från empati och motstånd: Jeremy Bentham Läs mer »
Det finns en ickevåldsrörelse som radikalt bryter med ickevåldets byggande av gemensamma världar tillsammans med fiender, förtryckta och allierade. Den kallas Nonviolent Communication. Nonviolent Communication uppfattar bara en solipsistisk, individualistisk och subjektiv värld. Vi har bara tillgång till oss själva och våra egna upplevelser: medmänniskor, djur, ting, konflikter, våld, förtryck reduceras till vår privata upplevelse.
Jag-budskap i produktion av medelklass: Nonviolent Communication Läs mer »
Proaktiv är att direkt initiera lösningen. Det jag kallar proaktivt motstånd är att vara med och regera. Bli del av både beslutsfattande och genomförande. När jag var barn berättade min far om medborgarrättsrörelsen som gjorde sit-ins i USAs sydstater under tidigt sextiotal. Svarta medborgarrättskämpar gick in på restauranger med skilda sittplatser för vita och svarta.
Proaktivt motstånd istället för protest Läs mer »
Föreställningar om maktordningar som stora sfärer kallas containerföreställningar: chimärer av stora lådor eller sfärer som omsluter mängder med saker. Förutom mode, kolonialism och kapitalism så använder vi gärna containerföreställningar på kultur. Folk påstås vara annorlunda för att de skulle komma från en annan kultur. Som om kulturer vore lådor snarare än vanor som trasslar in
Sverige flockar sig – containerföreställningar Läs mer »
Otto: Beröring skapar skillnad, den delar upp mellan agenser, en sak berör en annan, en människa rör vid en annan, en hand möter en annan. Men den franske filosofen Maurice Merleau-Ponty menade att den gränsen inte kunde dras så klart som vi ofta tror; att en handlande person är subjekt och den passiva parten är
Beröring bortom mångfald och individualism Läs mer »
Tilltron till att ledare och regeringar styr det som händer och sker fungerar som ett effektivt vaccin mot att bli smittad av civil olydnad och befrielse. Tron på att det finns en regering däruppe som styr det mest som händer är en form av vidskepelse. Men det innebär inte att vidskepelsen är effektlös. Vår tids
Laglig protest effektiv vaccin mot civil olydnad Läs mer »
Otto: “Nej-till-mode” är ju också en typ av mode, och ett kraftfullt sådant dessutom. Inom mode är det vanligt att en stil, som ursprungligen var en form av motstånd, inkorporeras i modeindustrin och blir en etablerad kommersiell produkt. Punk är ju ett klassiskt exempel på något som först var ett provokativt avståndstagande från modevärlden för
Trappa upp sårbarheten – inte provokationen Läs mer »
I Gandhis tidiga kontakter med kolonialherrar och västerlänningar bar han manlig, brittisk överklasskostym. Senare övergick han till att bära khadi som fattiga i Indien bar. Lokaltillverkade khadis bröt mot koloniallagarna som påbjöd att kläder skulle köpas från engelska tillverkare. Khadis blev en egen rörelse, som kombinerade civil olydnad och skapande hantverk. Rörelsen drogs aldrig in
Kläder gör motstånd – Gandhis dhoti & khadi Läs mer »
Påverkanspolitik ska påverka den som påverkar politiken. Den ska styra den som styr. Föreställningen om politisk påverkan använder gärna mekaniska metaforer. Den revolutionerande ångmaskinen fick stor betydelse. De första patenten på sexton- och sjuttonhundratalet, gjorde det möjligt att bygga de fantastiska järnvägsnäten under artonhundratalet. Det var inte så underligt att mekanikens genombrott gav oss en
Massrörelser och påverkanspolitik Läs mer »
Otto: Det jag tänker kring hackare är just att de kartlägger system och ordningar, undersöker energier, gränssnitt och kontaktytor, sen bryter de in i dom och kopplar om, hittar de punkter där de kan göra en form av akupunktur, strategiska spänningspunkter där de kan trycka till så ny energi strömmar till och ordnar om i
Hacktivism och queer Läs mer »
Makt skapar utrymme genom att flocka sig. Makt blir inte större. Makt blir fler. Flockar är relationer, något som sker mellan. Och relationer är aldrig solida. En flock av bufflar och hjortar kan dra till sig en flock med kohäger. Flockar ger gärna utrymme till varandra. På samma plats. Organisationer och maktpyramider föreställs istället fungera
Otto: Visst, det finns ju något mycket kraftfullt i att uttala modemärkets namn – nästan som magi: -“det här är en äkta Chanel!” Modemärken har idag egna museer och kraftfull lobby för att bevaka just namnet och logon. Märket markerar inte bara äktheten utan skriver in plagget i sin egen historia, i sin egen symboliska
Namn får eget liv – performativt motstånd Läs mer »
Otto: Hur undviker man att definieras av motståndaren och nästan per automatik hamna i en “anti-” position? Du talar ofta om pro-aktivt motstånd, vad innebär det att vara pro-aktiv? Per: Proaktiv är att direkt initiera lösningen. Lösningen blir därmed inte det som ska komma sedan, det blir istället utgångspunkten. Lösningen blir medlet. När flera av
Proaktiv eller reaktiv Läs mer »
Föreställningen om väldiga system får oss att tro att motståndet behöver bli stort för att kunna stå emot. Demokratin skulle behöva bli större och mäktigare än Kapitalismen för att kunna stå emot Marknaden. Dom dominerar, då måste vi dominera mer. Men uppsvällande demokratier blir snart tröga. Och demokratin trängs undan. Kvar syns bara ett sken
Demokratier blir mindre för att bli mer Läs mer »
Otto: Jo, kläder omsluter oss, och de slukar oss. Det är ju därför man lätt kan dra slutsatsen att man borde kunna vinna någon form av självbemäktigande genom att skapa tyg och kläder själv. Thoreau börjar sin bok Walden om just hur viktiga kläder är för vår självständighet – sedan bygger han sig sitt hus,
Normala assimilerar det avvikande Läs mer »
Makthavare-ateism utvecklades av Mohandas Gandhi och på senare tid av Michel Foucault. Den undergräver föreställningen att en president, regering eller kolonialherre har makt. Det går inte att låsa in makt i ett skåp eller förråd. Makt kan inte förvaras. Makthavare är fantomer som skymmer hur makt är förmågan att följa. Dessa fantomer kamouflerar att makt
Makthavare finns inte – makthavareateism Läs mer »
Upplyst despoti behöver veta vad undersåten upplever och tycker. Denna kunskap är med och producerar politisk styrning. Åsikter och opinion blir på så sätt medel för att ersätta demokratisk kreativitet med upplyst ledning. Demokrati ersätts med ledarskap. Politiska subjekt görs till politiska objekt. Inom vetenskap och offentliga utredningar används flera makttekniker för att tränga undan
Forskning privatiserar undersåten Läs mer »
Otto: De materiella mönster som bestämmer plaggens form skapar också samhällsmönster: de som inkluderas och de som exkluderas, de som “passar in” och de som inte gör det. Alla kroppar underordnas måtten, och kropparnas form måste lyda. Jag tror det är mycket svårt för designers att se hur de medverkar i produktionen av detta ideal,
Den långa cyklisten pekar på sin karta. ”Ursäkta, kan du visa mig vägen till Samhället?” Den andra cyklisten nickar som om hon förutsätter att jag vet vägen. Hon undrar i förbifarten om Marknaden möjligtvis ligger på vägen till Samhället. De skulle behöva köpa lite att äta och några tillbehör till sina cyklar, ifall de nu
Existerar Sverige? Foucault & mikromakt Läs mer »
Nationalstater och kapitalistiska företag är beroende av frihet. Frihet konsumeras för profit, samt även för makt. Stat och företag främjar produktionen av en frihet som de kan utvinna. Och enligt Michel Foucault är deras makt beroende av att producera denna frihet. “The new governmental reason needs freedom therefore, the new art of government consumes freedom.
Frihet konsumeras av stat och företag: Michel Foucault Läs mer »
