Makt

Skicka ej pressmeddelande till nyhetsredaktioner

Civil olydnad och andra former av motstånd blir ganska lätt nyhet i nyhetsmedia. Förvandlingen till nyhet motverkar dock politisk förändring. Den politiska förändringen skulle därmed kunna förstärkas genom att undvika att göra den till nyhet, genom att undvika att skicka pressmeddelanden till nyhetsredaktioner. Och genom att undvika att kontakta nyhetsmedia. Denna text skrevs under reflektionen […]

Skicka ej pressmeddelande till nyhetsredaktioner Läs mer »

Hur materialism förandligar och idealiserar – Karen Barad

Karen Barads queermaterialism öppnar upp för en bättre förståelse av hur motstånd och politisk förändring går till. I denna första artikel tar jag upp hur Barad avvisar att materia och mening skulle kunna separeras från varandra. Hennes materialism kontrasterar mot hur många ”hårda materialismer” förandligar politik. Hur de idealiserar det politiska. När en ”hård” materialist

Hur materialism förandligar och idealiserar – Karen Barad Läs mer »

Bortom Marknaden och Samhället: trassel istället för sfärer – Karen Barad

Karen Barad och hennes queermaterialism bryter med föreställningar om att vi befinner oss inuti. Saker och ting är inte placerade inne i olika sfärer: inuti kulturen, inuti civilisationen, inuti kapitalismen, inne i globaliseringen, i naturen, inne i en viss nationalstat eller inlåsta i västvärlden. Visst, vi kan vara inlåsta i en cell eller sova inne

Bortom Marknaden och Samhället: trassel istället för sfärer – Karen Barad Läs mer »

Motstånd bortom position och perspektiv – Karen Barad

Vi är inte placerade i världen. Vi innehar inte bara en position i världen. Vi har inte heller en position i ett maktsystem. Vi är snarare intrasslade och sammanflätade. I denna text tar jag upp Karen Barads alternativ till att utgå från position och perspektiv. Att utgå från individen, eller från den subjektiva upplevelsen är

Motstånd bortom position och perspektiv – Karen Barad Läs mer »

Språk och materia bortom dualism – Karen Barad

Föreställningen om en dualism mellan språk och materia skapar två ytterlighetspositioner som gärna reducerar vad som händer till antingen det ena eller det andra. Språkkonstruktivism skulle vi kunna kalla den ena sidan. Den menar att vi inte kan relatera till den rena materian. Vi kan bara uppfatta och tala om saker och ting. Genom att

Språk och materia bortom dualism – Karen Barad Läs mer »

Vad är makt?

Makt är lydnad. Makt är mer skapande och producerande än förbjudande (Foucault). Makt, lydnad, hörsam och följsam används här som synonymer. Dessa skapar dessutom förmåga. Förmåga att producera och skapa. Därmed hör mäkta, bemäktiga och givetvis även förmåga nära ihop med makt. Makt kan även användas för att hindra, förbjuda, våldföra och förtrycka. Denna negativa

Vad är makt? Läs mer »

Hur medmänsklighet och rättigheter utnyttjas antipolitiskt

Mänskliga rättigheter och människors liv utnyttjas ibland effektivt för att motverka direkta interventioner som förändrar och bygger nya samhällen. Det är inte medmänsklighet eller rättigheter som orsakar detta. Det är snarare så att de utnyttjas för att fly befrielse och gå in i det postpolitiska. Här är några tekniker som används inom rättighetsarbete för att

Hur medmänsklighet och rättigheter utnyttjas antipolitiskt Läs mer »

Konstruktivt att homofobi kommer ut ur garderoben

I liberala stater som betonar rättigheter härskar homofobier effektivast genom det privata. Homofobier smyger sig ofta undan demokratiska och offentliga samtal. De håller sig hellre på facebook eller i fikarum. De dras till ”snälla” grupper där ingen ingriper, där folk tittar ner i bordet, där moderatorer är passiva. Homofobier som inte har stöd av mäktiga

Konstruktivt att homofobi kommer ut ur garderoben Läs mer »

’Utanförskap’ döljer makt

”Utanförskap” används som kamouflage för att dölja hur vi över- och underordnar människor och grupper. ”Utanförskap” blir ett maktmedel som döljer hur vi återskapar klass, funktionism, heterosexism, rasifiering, åldersism och andra maktordningar. Hur utanförskap kamouflerar maktordningar Individuell egenskap. Utanförskap omvandlar klass och andra maktordningar till individuella egenskaper. Hen är utanför. Därför att hen … På

’Utanförskap’ döljer makt Läs mer »

Aristokratisk aktivism

När de som kan bättre, har mer erfarenhet, passar bättre in, fungerar bättre ihop, börjar samverka med varandra och styra aktivismen uppstår aristokratisk aktivism. Aristokrati kommer från grekiskans aristos: bäst, och kratos: makt eller ledning. Aristokrati är en styrande elitgrupp som det är svårt att ta sig in i. Eller så ramlar de som inte är

Aristokratisk aktivism Läs mer »

Tårtfest för ohörsamhet i Göteborgs Tingsrätt

Jag skriver detta i Tingsrätten i Göteborg. Här är det Tårtkalas för ohörsamheten. Tio lagstiftare står åtalade för att de beslutat att ge tjugofyra irakier fristad i Göteborg och Europa. Vi är ett trettiotal som stöder dessa åtalade lagstiftare genom att queera tingsrätten till tårtfest. Tingsrätten blir till ett firande av ohörsamheten. Tingsrätten sjunger ohörsamhetens

Tårtfest för ohörsamhet i Göteborgs Tingsrätt Läs mer »

Hur upprop legitimerar vad det vänder sig mot

Med förvirring och sorg läser jag hur flera personer, vars handlingar och funderingar jag respekterar och inspireras av, har skrivit under ett upprop som ger dubbla budskap. I uppropet krävs att polisens ökade jakt på flyktingar ska genomföras lagligt och efter en ordentlig utredning. En utredning som ska se till att den ökade jakten ska

Hur upprop legitimerar vad det vänder sig mot Läs mer »

Bortom riksorganisationer

Jag sitter vid ett runt träbord i caféet på Musikens Hus. Musiker Mot Rasisms har en stor gala här i Göteborg. Ett hundratal musiker uppträder under kvällen på två scener. Och ännu fler dansar! Och några gör som oss: analyserar rasism. Vid vårt bord funderade vi huruvida extremrasismens rasism är svag jämfört med det frekventa

Bortom riksorganisationer Läs mer »

Makt avpolitiserar antirasism

I sin bok Positiv antirasism visar Alex Bengtsson hur antirasism glömde av det geniala med Martin Luther Kings tal ”I have a dream”: att faktiskt bygga och förverkliga positiva visioner snarare än att reducera sig till att vara emot det negativa. Här listar jag några makttekniker som används för att hindra antirasismen från att bli

Makt avpolitiserar antirasism Läs mer »

Aktivismkultur hindrar motstånd

Här undersöker jag ifall fokus på att organisera, sitta i möten och ta ansvar krockar med hur en motståndsgrupp behöver jobba för att omvandla samhällen. Inom civil olydnad och ickevåld gör sig några sårbara, de riskerar fängelse eller våld. Andra fungerar som stöd. Vängrupp istället för massaktion Sedan ockupationen av Seabrooks kärnkraftverk 1976 används inom

Aktivismkultur hindrar motstånd Läs mer »

Manipulera fredsgrupper att legitimera vapenhandel

Här är några metoder för att manipulera fredsorganisationer att legitimera 99% av vapenhandeln. Peka ut de som inte är så välorganiserade i sitt dödande som Hotet. Använd facebook och aktivism för att tillsammans med tidningar lyfta fram osystematiskt dödande som förskräckliga nyheter. Kamouflera systematiskt dödande bakom ”nyheter”. Peka ut bruna som hot. Associera dem med

Manipulera fredsgrupper att legitimera vapenhandel Läs mer »

Valmöjligheter tränger undan våra möjligheter att välja

Individuella valmöjligheter används som maktteknik för att tränga undan möjligheten att ta beslut tillsammans. Valmöjligheter tränger undan möjligheten att välja. Möjligheten att välja det politiska. Detta har varit en vanlig taktik bland arbetsgivare och bostadsbolag som sökt medling med enskilda istället för att ta gemensamma beslut, istället för att i förhandling med gemenskapen fastställa vad

Valmöjligheter tränger undan våra möjligheter att välja Läs mer »

Homosocialisation bland jämlika män

Den heterosexuella matrisen bygger på motsatsparet man och kvinna. Även om man-kvinna blir den huvudsakliga dikotomin så ger matrisen dessutom som logisk följd möjligheterna man-man och kvinna-kvinna. Pröva att lägga in hetero både på X-axeln och Y-axeln så får en ett fyrfältsschema där homo finns med. Den heterosexuella matrisen inkluderar alltså bi, homo och hetero.

Homosocialisation bland jämlika män Läs mer »

När ’köna’ blir våld även med jämlika

Jämlika män kan skada en kvinna utan att deras handling i sig innehåller våld. Handlingar där våldet inte ingår i själva handlingen kan genom att könas av andra handlingar förvandlas till våld. Kön, klass och andra former av över- och underordning kan förvandla en våldsfri handling så att den tillfogar en person bestående skador. Dansa

När ’köna’ blir våld även med jämlika Läs mer »

Rebell skapar underordning och hetero: Erich Fromm

Den auktoritetsbundne producerar två kön, menar Erich Fromm: De med makt och de utan makt. Denna heterorelation blir det normala. Som varandras motsatser genererar dominans och underordning attraktion. Den auktoritetsbundne attraheras av de med makt. Flykt från befrielse I några fristående texter tar jag upp socialpsykologen Erich Fromms analys om varför organisationer och personer flyr

Rebell skapar underordning och hetero: Erich Fromm Läs mer »

Riksorganisationer blir konformistiska genom resonans

Hur kommer det sig att så många politiska och religiösa organisationer, samt folkrörelser, organiserar sig så att de återskapar nationalstaten? Hur blev riksorganisationer en så dominerande organisationsform. Är det så att nationalstaten styrde att det blev så? Eller är det istället så att riksorganisationer med tiden hamnar i resonans med varandra. De härmar varandra i

Riksorganisationer blir konformistiska genom resonans Läs mer »

Maktkritik döljer lydnad: Sara Ahmed

Norm- och maktkritik får ibland funktionen att dölja protestgruppers och organisationers lydnad. Det kamouflerar lydnaden till förtryckande ordningar och lagar, visar queerfeministen Sara Ahmed. Normkritik kan göra det möjligt att samarbeta med en maktordning utan att begripa det som underordning och delaktighet. Som om vi genom kritiken skulle hamna utanför ordningen. Maktkritik skyddar, enligt Sara

Maktkritik döljer lydnad: Sara Ahmed Läs mer »

Performativ är inte performance – Judith Butler

Här försöker jag reda ut missförstånd om Judith Butlers begrepp performativ. Performativ är ett nyckelbegrepp hos Judith Butler. Hon använder det både för att begripa befrielse men också för att begripa makt och förtryck. Performativ är också ett nyckelbegrepp i Karen Barads queermaterialism och i Sara Ahmeds queerfenomenologi så missförstånden lär smitta av sig även

Performativ är inte performance – Judith Butler Läs mer »

Uttalande-politik och uttalande-trötthet: Sara Ahmed

Engagerade organisationer skapar en uttalande-kultur som återskapar sig själv igen och igen. Uttalanden genererar en loop. Detta tränger undan genomförande. Uttalande-politik ersätter performativ politik. Queerfeministen Sara Ahmed använder performativ om handlingar som genomför sitt mål. Praktiker där mål och medel är ett. Organisationer och institutioner producerar, och fångas av, en kultur där de förväntas skriva

Uttalande-politik och uttalande-trötthet: Sara Ahmed Läs mer »

Etik står över nationalstaten: Erich Fromm

Fascism är när vi sätter nationen som högsta värdet. När våra handlingar följer en princip som överordnar nationen. Och som därmed samtidigt underordnar andra värden som etik, solidaritet, befrielse. I demokratier brukar vi dock inte ideologiskt sätta nationen över alla andra värden. Ifall nationalstaten i praktiken ändå överordnas etik och befrielse är fascismen sällan ideologisk.

Etik står över nationalstaten: Erich Fromm Läs mer »

Sociala tränger bort det politiska: Hannah Arendt

Filosofen Hannah Arendt menar att vi är både politiska människor och sociala människor. Men inte samtidigt. Det politiska är aktion. Och det sociala är att fungera ihop. Det sociala och det politiska måste skiljas åt. Ifall det inte skiljs åt tränger det sociala undan det politiska. Hannah Arendt som blev fängslad och levde i flykt

Sociala tränger bort det politiska: Hannah Arendt Läs mer »

Demokrati fastnar i kejsardemokrati – Chiara Bottici & Spinoza

Den parlamentariska revolution som ersatte kungaväldet saknade föreställningar om andra ordningar, om andra system. Den saknade fantasi, och just därför återskapade den kungarikets struktur. ”A people accustomed to royal authority and held in check only by it, will despise any lesser authority and hold it in contempt.” ”This is why a people have often been

Demokrati fastnar i kejsardemokrati – Chiara Bottici & Spinoza Läs mer »

’Tecken’ som härskarteknik

När något inte förväntas vara gott nog så kan det göras till tecken på något annat. Något bortom. Något som inte är här. Det blir då med och skapar en paranoid världsbild. Det verkliga finns därbortom. Paranoia Tecken Visst, tecken som pekar på något annat existerar. Bokstäver. Skyltar. Saker kan vara till för att bara

’Tecken’ som härskarteknik Läs mer »

Kön, ras och klass klibbar fast – intervju med Per Herngren

Thor Rutgersson intervjuar Per Herngren inför boken Demokratimodellen. Thor: Grupper påverkar oss människor på konstiga sätt. För ett tag sedan träffade jag ett gäng gamla klasskamrater från grundskolan och vi gick ut och åt middag tillsammans. De flesta hade jag inte träffat på nära 15 år. Men efter en liten stund var det som att

Kön, ras och klass klibbar fast – intervju med Per Herngren Läs mer »

100 härskartekniker – intervju om ickevåldsträning

Thor Rutgersson intervjuar Per Herngren inför boken Demokratimodellen. Thor: Det kan vara svårt ibland, att stå emot orättvisor och förtryck – även i exempelvis en föreningsstyrelse. Det är inte ovanligt att en råkar ut för en del härskartekniker om en försöker påpeka att något är fel. Eller om en vill förändra. Vanligtvis pratas det om

100 härskartekniker – intervju om ickevåldsträning Läs mer »

Forskare kolonialiserar ’nya sociala rörelser’ – intervju med Per Herngren

Thor Rutgersson intervjuar Per Herngren inför boken Demokratimodellen. Thor: Det sägs ibland att folkrörelserna måste närma sig nya sociala rörelser för att överleva. Att de gamla formerna är förlegade. Men du har skrivit om att demokratin kan vara hotad om folkrörelserna blir mer informella – och det kan också bli krångligare att vara aktiv. Kan

Forskare kolonialiserar ’nya sociala rörelser’ – intervju med Per Herngren Läs mer »

Maktordningar

Ordningar behöver hela tiden ordnas. Ordningar måste därför alltid vara lokala. Väldigt lokala! Eller det är snarare så att de lokaliserar. De placerar och flyttar undan. Det vi uppfattar som stora maktordningar är egentligen enträget ordnande. Sortera och ordna Maktordningar är som ordningen på bibliotek. Böcker sätts in i hyllor före och efter andra böcker.

Maktordningar Läs mer »

Queer bortom påverkans- och rättighetspolitik

Fristående fortsättning på texten Maktordningar som tar upp hacktivism och maktordningar som verb snarare än substantiv. Även queer ordnar. Queer ordnar på märkliga sätt. Queer ändrar en ordning så den blir underlig och märklig. Queer är att onormalisera. Göra det naturliga onaturligt. Detta blir ibland lite bakvänt för den rättighetspolitik som febrilt hävdar att queer

Queer bortom påverkans- och rättighetspolitik Läs mer »

Krigets grammatik

Krig, stat och media utvecklar i sin kommunikation med varandra en krigets grammatik. En sådan grammatik över- och underordnar människor. Och den legitimerar våld. Vissa görs sörjbara och andra görs osörjbara. Ickevåldsgrupper och fredsgrupper dras ibland oavsiktligt in i krigets grammatik. De producerar därmed legitimitet för ett krig de bekämpar.  Krigets grammatik Båda parter osynliggör

Krigets grammatik Läs mer »

Vinst och ägande förandligar – kapitalism och kommersialism

Kapitalism använder tre metoder för att förandliga våra relationer och vår gemensamma värld. Dessa är vinst, köpande och ägande. Kommersialism producerar en andlig relation till kroppar och ting. Kommersialism ersätter värdet i att bruka med värdet i att köpa. Köpandet blir magiskt. Fetischistisk kraft utvinnas ur själva köpandet. Ägande förandligar och splittrar det gemensamma. Ägande

Vinst och ägande förandligar – kapitalism och kommersialism Läs mer »

Civil olydnad riktar sig åt andra håll än protest – Om postprotest och komposition

Protest och postprotest skapar olika kompositioner. Protesten vänder sig mot. Protesten placerar sig själv mitt emot det den är emot. Nejet riktas mot något som därmed görs till ett Ja. Protesten vänder sig mot en regering, mot dess beslut och verksamhet. Regeringen pekas ut som subjektet, som den som vill något. Protesten gör därmed sig

Civil olydnad riktar sig åt andra håll än protest – Om postprotest och komposition Läs mer »

Akutinsatser och katastrofer som flykt från befrielse

Aktivism kan fly tålmodigt byggande av befrielse genom att hålla sig i ständigt krismedvetande. Krisen förvandlas till aktivistiskt medvetande. Aktivistiskt medvetande låter sig fyllas av akuta politiska katastrofer. Upprepade akutinsatser inför klimat, krig, övergrepp, förtryck, utvisningar producerar en ständig beredskap. En sådan ständig beredskap gör det närmast omöjligt att fokusera på ett långvarigt, envetet organiserande

Akutinsatser och katastrofer som flykt från befrielse Läs mer »

Instrument är inte instrumentella: Latour och Gandhi

Västerländsk politik betecknas gärna som instrumentell. Mål och medel föreställs vara separerat. Politik skulle då innebära att besluta och genomföra något annat än det samhälle man vill ha. Genom att inte förverkliga så uppnås målet. Någon annan gång. Förhoppningsvis. Effektivitet är i så fall inte hur bra eller dåligt något funkar. Effektivitet föreställs istället vara

Instrument är inte instrumentella: Latour och Gandhi Läs mer »

’Lycka’ leder bort från empati och motstånd: Jeremy Bentham

Jeremy Bentham lanserar lycka och njutning som liberalismens högsta värden. Och därmed som individens, organisationens och politikens högsta värden. Lycka konkurrerar inom liberal individualism med frid, harmoni och trygghet om tronen.  Enligt Bentham härskar lyckan över våra liv. Lyckan vänder oss i vissa riktningar. Lycka vänder oss bort från smärta. Det är inte säkert vi

’Lycka’ leder bort från empati och motstånd: Jeremy Bentham Läs mer »

Jag-budskap i produktion av medelklass: Nonviolent Communication

Det finns en ickevåldsrörelse som radikalt bryter med ickevåldets byggande av gemensamma världar tillsammans med fiender, förtryckta och allierade. Den kallas Nonviolent Communication. Nonviolent Communication uppfattar bara en solipsistisk, individualistisk och subjektiv värld. Vi har bara tillgång till oss själva och våra egna upplevelser: medmänniskor, djur, ting, konflikter, våld, förtryck reduceras till vår privata upplevelse.

Jag-budskap i produktion av medelklass: Nonviolent Communication Läs mer »

Proaktivt motstånd istället för protest

Proaktiv är att direkt initiera lösningen. Det jag kallar proaktivt motstånd är att vara med och regera. Bli del av både beslutsfattande och genomförande. När jag var barn berättade min far om medborgarrättsrörelsen som gjorde sit-ins i USAs sydstater under tidigt sextiotal. Svarta medborgarrättskämpar gick in på restauranger med skilda sittplatser för vita och svarta.

Proaktivt motstånd istället för protest Läs mer »

Sverige flockar sig – containerföreställningar

Föreställningar om maktordningar som stora sfärer kallas containerföreställningar: chimärer av stora lådor eller sfärer som omsluter mängder med saker. Förutom mode, kolonialism och kapitalism så använder vi gärna containerföreställningar på kultur. Folk påstås vara annorlunda för att de skulle komma från en annan kultur. Som om kulturer vore lådor snarare än vanor som trasslar in

Sverige flockar sig – containerföreställningar Läs mer »

Beröring bortom mångfald och individualism

Otto: Beröring skapar skillnad, den delar upp mellan agenser, en sak berör en annan, en människa rör vid en annan, en hand möter en annan. Men den franske filosofen Maurice Merleau-Ponty menade att den gränsen inte kunde dras så klart som vi ofta tror; att en handlande person är subjekt och den passiva parten är

Beröring bortom mångfald och individualism Läs mer »

Laglig protest effektiv vaccin mot civil olydnad

Tilltron till att ledare och regeringar styr det som händer och sker fungerar som ett effektivt vaccin mot att bli smittad av civil olydnad och befrielse. Tron på att det finns en regering däruppe som styr det mest som händer är en form av vidskepelse. Men det innebär inte att vidskepelsen är effektlös. Vår tids

Laglig protest effektiv vaccin mot civil olydnad Läs mer »

Trappa upp sårbarheten – inte provokationen

Otto: “Nej-till-mode” är ju också en typ av mode, och ett kraftfullt sådant dessutom. Inom mode är det vanligt att en stil, som ursprungligen var en form av motstånd, inkorporeras i modeindustrin och blir en etablerad kommersiell produkt. Punk är ju ett klassiskt exempel på något som först var ett provokativt avståndstagande från modevärlden för

Trappa upp sårbarheten – inte provokationen Läs mer »

Kläder gör motstånd – Gandhis dhoti & khadi

I Gandhis tidiga kontakter med kolonialherrar och västerlänningar bar han manlig, brittisk överklasskostym. Senare övergick han till att bära khadi som fattiga i Indien bar. Lokaltillverkade khadis bröt mot koloniallagarna som påbjöd att kläder skulle köpas från engelska tillverkare. Khadis blev en egen rörelse, som kombinerade civil olydnad och skapande hantverk. Rörelsen drogs aldrig in

Kläder gör motstånd – Gandhis dhoti & khadi Läs mer »

Massrörelser och påverkanspolitik

Påverkanspolitik ska påverka den som påverkar politiken. Den ska styra den som styr. Föreställningen om politisk påverkan använder gärna mekaniska metaforer. Den revolutionerande ångmaskinen fick stor betydelse. De första patenten på sexton- och sjuttonhundratalet, gjorde det möjligt att bygga de fantastiska järnvägsnäten under artonhundratalet. Det var inte så underligt att mekanikens genombrott gav oss en

Massrörelser och påverkanspolitik Läs mer »

Makt flockar sig

Makt skapar utrymme genom att flocka sig. Makt blir inte större. Makt blir fler. Flockar är relationer, något som sker mellan. Och relationer är aldrig solida. En flock av bufflar och hjortar kan dra till sig en flock med kohäger. Flockar ger gärna utrymme till varandra. På samma plats. Organisationer och maktpyramider föreställs istället fungera

Makt flockar sig Läs mer »

Namn får eget liv – performativt motstånd

Otto: Visst, det finns ju något mycket kraftfullt i att uttala modemärkets namn – nästan som magi: -“det här är en äkta Chanel!” Modemärken har idag egna museer och kraftfull lobby för att bevaka just namnet och logon. Märket markerar inte bara äktheten utan skriver in plagget i sin egen historia, i sin egen symboliska

Namn får eget liv – performativt motstånd Läs mer »