Otto: Hur undviker man att definieras av motståndaren och nästan per automatik hamna i en “anti-” position? Du talar ofta om pro-aktivt motstånd, vad innebär det att vara pro-aktiv? Per: Proaktiv är att direkt initiera lösningen. Lösningen blir därmed inte det som ska komma sedan, det blir istället utgångspunkten. Lösningen blir medlet. När flera av […]
Proaktiv eller reaktiv Läs mer »
Föreställningen om väldiga system får oss att tro att motståndet behöver bli stort för att kunna stå emot. Demokratin skulle behöva bli större och mäktigare än Kapitalismen för att kunna stå emot Marknaden. Dom dominerar, då måste vi dominera mer. Men uppsvällande demokratier blir snart tröga. Och demokratin trängs undan. Kvar syns bara ett sken
Demokratier blir mindre för att bli mer Läs mer »
Otto: Jo, kläder omsluter oss, och de slukar oss. Det är ju därför man lätt kan dra slutsatsen att man borde kunna vinna någon form av självbemäktigande genom att skapa tyg och kläder själv. Thoreau börjar sin bok Walden om just hur viktiga kläder är för vår självständighet – sedan bygger han sig sitt hus,
Normala assimilerar det avvikande Läs mer »
Makthavare-ateism utvecklades av Mohandas Gandhi och på senare tid av Michel Foucault. Den undergräver föreställningen att en president, regering eller kolonialherre har makt. Det går inte att låsa in makt i ett skåp eller förråd. Makt kan inte förvaras. Makthavare är fantomer som skymmer hur makt är förmågan att följa. Dessa fantomer kamouflerar att makt
Makthavare finns inte – makthavareateism Läs mer »
Upplyst despoti behöver veta vad undersåten upplever och tycker. Denna kunskap är med och producerar politisk styrning. Åsikter och opinion blir på så sätt medel för att ersätta demokratisk kreativitet med upplyst ledning. Demokrati ersätts med ledarskap. Politiska subjekt görs till politiska objekt. Inom vetenskap och offentliga utredningar används flera makttekniker för att tränga undan
Forskning privatiserar undersåten Läs mer »
Otto: De materiella mönster som bestämmer plaggens form skapar också samhällsmönster: de som inkluderas och de som exkluderas, de som “passar in” och de som inte gör det. Alla kroppar underordnas måtten, och kropparnas form måste lyda. Jag tror det är mycket svårt för designers att se hur de medverkar i produktionen av detta ideal,
Den långa cyklisten pekar på sin karta. ”Ursäkta, kan du visa mig vägen till Samhället?” Den andra cyklisten nickar som om hon förutsätter att jag vet vägen. Hon undrar i förbifarten om Marknaden möjligtvis ligger på vägen till Samhället. De skulle behöva köpa lite att äta och några tillbehör till sina cyklar, ifall de nu
Existerar Sverige? Foucault & mikromakt Läs mer »
Nationalstater och kapitalistiska företag är beroende av frihet. Frihet konsumeras för profit, samt även för makt. Stat och företag främjar produktionen av en frihet som de kan utvinna. Och enligt Michel Foucault är deras makt beroende av att producera denna frihet. “The new governmental reason needs freedom therefore, the new art of government consumes freedom.
Frihet konsumeras av stat och företag: Michel Foucault Läs mer »
Högst ovetenskapligt har jag bläddrat i de senaste två veckornas massmedier. Jag upptäcker att regeringen och ledande socialdemokrater tagit mer utrymme i massmedia än högerpopulister för att peka ut flyktingar som problem och nationen som offer. Högerpopulisters propaganda är så öppet hetsande att den statistiskt tycks göra människor öppnare för öppnare gränser. (Se bilaga.) Förklaringen
Regeringen förbi högerpopulister – i hets mot flyktingar Läs mer »
Genom att uttrycka att man är glad och lycklig över att någon annan får jobb, hus, bra omdömen eller betyg, produceras förväntningar på att anpassa sig till rådande ordningar och normer. Annars gör man inte sin familj och sina vänner glada, annars gör man dem olyckliga. När det går bra för andra inom de rådande normerna
Lyckönskningar som härskarteknik: Sara Ahmed Läs mer »
Mobbning kan göras till en form av aktivism. Mobbning ersätter då befrielse med självrättfärdig bortsortering av de dåliga. Mobbning förstås här som upprepat utpekande av enskild där omgivningens ovilja att ingripa fungerar som resonanslåda, som förstärkare. Mobbaren och mobben förstärker varandra. Stormöten och aktionsgrupper kan fungera mobb. Mobbning är att inför gruppen peka ut och
Mobba som ’aktivism’ ersätter befrielse Läs mer »
Vad genomför berättelser om terrorism? Hur används terrorism för att bevara nationalstaten? Hur skyddar berättelser nationalstaten mot etiska och medmänskliga krav på drastiska förändringar? Jag lyssnar på opponentens och Mia Eriksson dialog under disputationen av hennes avhandling Berättelser om Breivik Affektiva läsningar av våld och terrorism (2016). Och jag funderar hur jag själv läser hennes
Berättelser om terrorism: Mia Eriksson Läs mer »
Tillsynes motstridiga aktörer skapar ibland oavsiktligt relationer och band. Dessa relationer kan bygga upp omfattande människohandel och slaveri. Nationalstatsgränser, migrationslagar och gränskontroller skapar möjligheter för människosmuggling. Andra aktörer som accelererat slaveriet de senaste tjugofem åren är liberaliseringen av marknader för pengatransaktioner och handel med varor. Denna delaktighet i slaveri, våld och död behöver kamoufleras. Kamouflerandet
Människohandel och slaveri: nationalstater blir medaktörer Läs mer »
Kompensationsföreställningar tänker sig att orättvisor automatiskt balanseras. De som underordnas kompenseras för det. Världen är egentligen ganska rättvist ordnad. Kompensationsföreställningar generaliserar utifrån logiken: Visst, de saknar det vi har men just därför har de fått något som vi saknar. Denna logik används i helt olika sammanhang. Människor med synnedsättningar har bättre hörsel än seende. Fattiga
Kompensationsföreställningar: orättvisor balanseras Läs mer »
Normkritik kan användas för befrielse och ingripande. Som andra metoder kan det dock användas även för mobbing. Under nittiotalet legitimerades och normaliserades personangrepp och mobbing bland radikala aktivister i Sverige och Europa. Människor som inte passade in i ”radikaliteten” frystes ut. Detta trängdes sedan tillbaka av mer välkomnande och sårbara metoder för samarbete och konfliktingripande.
Leta fel kamouflerar maktstruktur: normkritik som härskarteknik Läs mer »
Under historien har inföding, invandrare och andra ord använts för att reproducera vit, upplyst medelklass som hjälper de mindre upplysta, de som inte klarar sig utan det vita, västerländska. ’Förorten’ som rasifiering De senaste åren har ”förorten” lanserats som ett begrepp för att peka ut oupplysta som behöver hjälp av ’upplyst’ medelklass. Upplysning kan handla
’Förorten’ ersätter utlänning/invandrare/inföding Läs mer »
Förklaringar blir makttekniker när de återskapar en grupp som mer upplyst och informerad än ”de andra”. Och när de samtidigt producerar de andra som mindre vetande. Förklaringar producerar de underordnades underordning genom själva försöket att höja deras medvetande. Mansplaining Producera män som bättre vetande än kvinnor genom att förklara och upplysa kvinnor. (Från man+explain.) Medelklassplaining
Mansplaining, medelklassplaining, vitplaining, stockholmsplaining Läs mer »
”Individ” och ”aktör” kan användas för att kamouflera makt och blockera förändring av strukturer och ordningar. Här tar jag upp några makttekniker som kamoufleras som ”empowerment”. När individen ska göras till Aktören-i-Sitt-Liv individualiseras empowerment. Aktör och empowerment är användbara begrepp för befrielse. Detta är inte en kritik mot empowerment utan mot föreställningen om aktören som
När aktör, individ och empowerment blir härskarteknik Läs mer »
Liberalismens fokus på individens ansvar för sin egen situation skapar en intressant motsättning. Individen kan bli självupptagen med sig själv: sin duktighet, karriär, egendom, kropp, utveckling eller lycka. Moderna varianter av denna individualism är föreställningen att en själv kan leva jämlikt, klimatsmart, ekologiskt, ickediskriminerande, ickesexistiskt, icketransfobiskt, antirasistiskt. Individualismen behöver dock inte göra oss självupptagna. Den
Militant moralism – liberalismens motsägelser Läs mer »
Dekonstruktion händer när konstruktionen blir aktör. Konstruktionen öppnar upp nya möjligheter som vi inte tänkt på, som vi inte planerat för. Konstruktionen konstruerar det den inte är konstruerad för. Det kallas dekonstruktion. Morfemet de betyder av och från. De-konstruktion är något som kommer av konstruktionen, från konstruktionen. Konstruktionen dekonstruerar. Själva konstruktionen blir subjekt och aktör.
Dekonstruktion – aktör tillsammans med oss Läs mer »
Messianism är tron på en makt som ska rädda oss. Messias kommer från hebreiska (משיח, moshiach,) ”den smorde”. Smord förstås som den rättmätiga kungen, den som är smord att bli vår kung. Messianism blir då tron på den legitima makten. Tron på den rättmätiga makten som ska rädda oss. Starka messianistiska trosriktningar idag är tron
Messianism och dess invertering Läs mer »
Tyckanden och bedömanden fungerar som medel att distansera sig från saker och handlingar. De frestar oss att dra oss undan istället för att leva livet. Adjektiv och adverb används för att ersätta samarbete och skapande med omdömen. Istället för att performativt förverkliga värde så fastnar vi i värderandet. Och istället för att bjuda in och
Adverb och adjektiv flyr det politiska Läs mer »
Andra människor behöver oss. Deras behov ställer etiska krav på oss, menar den judiska filosofen Emmanuel Levinas i Totality and infinity. När andra människor jagas på flykt, förtrycks, mobbas, görs hungriga, underordnas, så kräver det vårt ingripande. Det etiska kommer inte från någon åsikt, uppfattning, teori, kalkyl eller dogm. Det etiska kommer inte heller från
Etik kommer inte från etiken: Emmanuel Levinas Läs mer »
Ickevåldsträning frestas att omvandlas till ett medel för att producera medelklass. Medelklass är inte en egenskap hos vissa individer. Medelklass är snarare färdigheter och relationer som ständigt finslipar och återskapar sig. Detta görs på flera sätt. Som att producera sig som duktig och upplyst till skillnad från de andra, de oupplysta och de dåliga. På
Konflikthantering och ickevåldsträning kapas av medelklass Läs mer »
Inom delar av vänster och proteströrelse lever tron att världen förändras när folk blir medvetna, får insikter, blir informerade. Detta ifrågasätts av maktkritiker som Foucault, sociologer som Bourdieu, feminister som Butler, postkoloniala kritiker som Spivak och Bhabha, och motståndsaktivister som Montgomery och Berrigans. Istället lyfts gemenskap, färdigheter, träning, dis/positioner, strukturer, system, samtal, berättande, textualitet, kroppslighet
Makttvilling är när motståndare fungerar som en enhet. Som varandras motparter stärker de varandras makt samtidigt som andra grupper trängs undan, underordnas, förtrycks eller osynliggörs. Andra grupper betecknas inte som egna subjekt. De får inte framträda som egna parter. Det finns olika tekniker för att skapa makttvillingar: Båda parter. Genom att prata om ”båda parter”
Här skissar jag på en osäker och sårbar materialistisk filosofi om politisk förändring. Den blir en dialog med Bruno Latours relationistiska och Graham Harmans individualistiska kritik av materialism. En politisk filosofi om förändring utifrån sårbara relationer – samarbete och interventioner – är ett alternativ till ’politisk individualism’ respektive ’påverkan på Samhället’. Politisk individualism förstår jag
Relationer – en sårbar politisk filosofi Läs mer »
Är möjligen gravitation och dragkraft mer relevant för att begripa politisk förändring än föreställningen om politisk påverkan? Ifall vi får överge de linjära föreställningarna om att politisk förändring sker genom påverkan behöver vi söka bättre förklaringar. Ickelinjära teorier om oförutsägbara förhållanden tycks visa att förändringskraften går åt motsatt håll än vad den antas göra i
Gravitation snarare än politisk påverkan Läs mer »
Ickelinjära sociologer och samhällsvetare, som John Urry och John Law, gör upp med föreställningar om att det skulle finnas makthavare. Traditionella teorier kring politik och samhällsförändring utgår gärna från att makt är något som kan ägas och innehas: “in much social science power conceived as a property of agents remains central to the analysis of
Makthavare finns inte – ickelinjärt Läs mer »
Psykologiskt, individuellt, lokalt, stat och globalt uppfattas som olika nivåer. Jag föreslår att sådana nivåer är chimärer, luftslott. Chimär kommer från franskans chimère fantasifoster, hjärnspöke. Paradoxalt nog suddar föreställningen om nivåer ut de lokala kamper som ständigt förs mellan mängder med olika maktintensiteter. Ett litet barn kan trampa på Apple så att Apple förlorar makten
Kämpa glokalt – undvik riksnivå Läs mer »
Miljöaktivisten Derrick Jensen kritiserar individualistiska lösningar på klimathot vilket har lett till omskakande debatt i USA. Först tar jag upp Jensens politiska argument, sedan hans matematiska uträkningar som visar att ifall alla individer (100%) lydde Al Gores och andras individuella råd så skulle effekten bara bli marginell. Alla citat är från Jensens artikel “Forget shorter
Leva enkelt – individuell återvändsgränd Läs mer »
Occasionalism växte fram inom islamisk filosofi för mer än tusen år sedan. Första texterna skrevs av al-Ash’ari som levde 873-935. Occasionalism hävdar att påverkan inte existerar. Det ena orsakar inte det andra. Det ena leder inte till det andra. Politisk occasionalism bryter med påverkanspolitik. Men vilka alternativ ges? Hur är politisk förändring i så fall
Påverka inte – islamisk occasionalism Läs mer »
Här är en snabb analys av legitimerings tekniker för våldet under EU kravallerna i Göteborg. Alla teknikerna är tagna från de fredliga demonstranterna och alltså inte från de som själva valt våld som taktik. Sammanställningen gjordes under och strax efter kravallerna. Alla är vi ett De kämpar ju ändå för samma sak. De är ju
Legitimera-våld i Göteborg 2001 Läs mer »
Motverka rasistiska förklaringar till EU kravallerna i juni 2001 i Göteborg Flera gånger har jag hört rasistiska förklaringar till våldet i Göteborg, bl a från aktivister. Ex Göteborgsaktionens presstalesperson som påstod att stenkastarna var invandrarkids från förorten. Eller rykten om att det är utlänningar eller Tyskar som bråkar – inte vi snälla svenskar. Jag fick
Rasistisk förklaring av kravaller 2001 Läs mer »
Det engelska ”war” hör etymologiskt ihop med att skapa förvirring(1). Förvirringen kan kopplas till att krig också fick betydelsen stora angrepp, mycket dödande. Mycket dödande skapar förutom mördandet dessutom förvirring. Krig skapar dock samtidigt egna ordningar. Dessa ordningar producerar oordning. Krigets ordningar förvirrar medmänsklighet, jämlikhet, solidaritet, moral, samarbete och gemenskap. Krig där civila dödas producerar
Krig, terrorism och nation i resonans Läs mer »
En del antirasism fångas av sin motvilja mot uttalanden från sverigedemokrater, socialdemokrater eller moderater. Den förvandlar sig själv till nyhetsbyrå och delar med sig av fördomsfulla, rasistiska, islamofobiska eller homofobiska citat till andra genom facebook eller twitter. Den rasism som utvinner fetischistisk kraft från att ensamma stolt stå upp mot majoriteten får därmed hjälp av
Antirasism blir nyhetsbyrå för rasism Läs mer »
Fascism materialiseras när en grupp höjer sig över andra värden som moral, rättvisa och solidaritet. Andra värden bejakas, men fascism ställer den egna organisationen över andra värden. Fascism kan också upphöja ett värde över andra värden. Fascism har historiskt kopplats till en nation (ett folk) och till en stat. Nationalstaten och dess egna medborgare får
Rasism i domstolar skulle existera ifall de konsekvent behandlar vissa bruna annorlunda än vita. En sådan rasism kan döljas genom en uppdelning i våra bruna och deras bruna. Med våra bruna menar jag i den här texten de bruna som görs till våra genom svenskt uppehållstillstånd eller medborgarskap. Deras bruna bor istället på andra sidan jordklotet och
Är domstol strukturellt rasistisk? Läs mer »
När ordet lycka utsägs börjar det göra saker med oss. I lyckorörelser och i lyckoforskning utsägs lycka som målet. Målet med våra liv. Målet med vårt handlande. Målet med vår politik. Sara Ahmed analyserar hur ett ord som lycka gör saker med oss. Hur ord som används igen och igen producerar makt. “The word happiness
Lycka blir mål blir makt: Sara Ahmed Läs mer »
Grupper och personer behöver uppmuntran för att bli skapande och för att våga göra det som är annorlunda, våga bryta normen. Avfärdande och negativitet förstör skaparglädjen. Negativitet är ett effektivt maktmedel för att hindra finslipandet och byggandet av nya ordningar. Men även uppmuntran kan fungera som en kraftfullt maktteknik för att befästa maktordningar och normer.
Uppmuntra som maktteknik: Sara Ahmed Läs mer »
Svenskhet förknippas vanligen mer med vithet och ras än hur det associeras med faktiskt medborgarskap, födelseplats eller språkkunskap. Detta visar en kritisk forskningsantologi om vithet: ”En vit kropp associeras ofta med förmågan att tala svenska utan förhinder, något som inte med självklarhet gäller icke-vita. Om detta kan blandade, adopterade och de som tillhör den så
Svenskhet blir vithet (nation & ras) Läs mer »
Via två steg förvandlas lycka till maktteknik. 1. Lycka placeras över andra värden. Andra värden underordnas lycka. 2. Vi uppmanas att rikta våra liv mot lyckan. Lycka får oss att vända oss bort från det och de som stör lyckan. Lycka normaliserar och legitimerar vissa ordningar genom att förknippa dem med lycka. Lycka styr oss
Lyckan styr – härskartekniker Läs mer »
Queer, hacktivism och ickevåldsträning experimenterar, finslipar och tränar snarare än medvetandegör. Politisk förändring prövar, testar och finslipar detaljer. Finslipande och träning riktar sig mot samarbete, mot hur gemenskaper, saker och kroppsdelar fungerar ihop. Detta skiljer sig från den mer dominerande föreställningen att förändring handlar om hur individen först blir medveten och sedan agerar. Övningar, workshops
”Medvetandegöra” skapar klass – Ulrika Dahl Läs mer »
Med sin femme-inism lanserar Ulrika Dahl begreppet lyckoordning för de tekniker och ordningar som riktar oss mot lyckan, som gör lycka till vägvisare och mål. ”att vara en feministisk glädjedödare handlar om att … vara villig att gå emot den sociala ordningen som skyddas som en moralisk ordning, en lyckoordning”[1]. Utan att idealisera olyckligheten Precis
Lyckoordning: Ulrika Dahl Läs mer »
Riksdagsledamöter och ministrar säger ibland att de inte kan stödja civil olydnad eftersom de sitter i riksdagen eller regeringen. Lydnad har upphöjts till norm för riksdagen. En given norm ersätter därmed kravet på att argumentera för sitt agerande. Lydnaden slipper legitimeras. Total lydnad till lag är en form av fundamentalism. Lagfundamentalism görs ibland till den
Fundamentalism i riksdag: postpolitiska Läs mer »
Mångfald används ibland för att förpassa jämlikhet till det som gjordes förr, till något som uppfattas gammalt. Det visar queerfeministen Sara Ahmeds forskning om mångfaldsarbete i olika organisationer. Rättighetsarbete och mångfaldsarbete kan användas för att engagera medlemmar i något som inte hotar organisationens maktordning. Rättigheter och mångfald omvandlas till flykt från radikal förändring. Genom att
Mångfald tränger jämlikhet: Sara Ahmed Läs mer »
Ikväll såg jag alla tre avsnitten av Fröken Frimans krig. Det är en spelad kortserie (säsong 1) om det historiska kvinnokooperativet Svenska Hem som startade 1905 trots våld från unga män och bojkott från kapitalistiska Stockholms Specerihandlareförening. Och trots dåligt stöd från det manligt dominerade Konsument Förbundet (Konsum). 1905 hade kvinnor inte rösträtt, juridiskt var
Fröken Frimans revolutionsmetod Läs mer »
Korruption kommer från latinets corruptus, corruptio: skämma bort, förföra, förstöra. Att i en ordning skämma bort några förstör ordningen. Ordningen korrumperas av ojämlikhet. I individualismen pekas enskildas ut. Men först och främst är det ordningen och dess funktioner som korrumperas. Människor medverkar dock i korruptionen. Metoder för att korrumpera en organisation och på så sätt
Korruption är en ordning Läs mer »
Genom att alltmer fokusera på privilegier individualiseras makt. Möjligheter att befria oss från strukturer och maktordningar döljs effektivt genom att peka ut privilegierade och ickeprivilegierade. Utpekandet blir en flykt från befrielse och olydnad. Flykt in i lydnad. Utpekandet av syndabockar blir ett sätt att slippa göra motstånd mot ordningar som över- och underordnar, som förtrycker
Privilegierade kamouflerar makt & befrielse Läs mer »
Lagboken inleds poetiskt: Sveriges rikes lag: gillad och antagen på riksdagen år 1734, stadfäst av Konungen den 23 januari. Det finns flera lagar i lagboken som är kvar från 1700-talet, eller från min barndom på sjuttiotalet, vilka inte gäller idag. Dessa lagar kallas obsoleta. I juridiken är en lag obsolet om den inte är tillämpbar. Vissa nya lagar
Lagen existerar genom lydnad Läs mer »
