Messianism är tron på en makt som ska rädda oss. Messias kommer från hebreiska (משיח, moshiach,) ”den smorde”. Smord förstås som den rättmätiga kungen, den som är smord att bli vår kung. Messianism blir då tron på den legitima makten. Tron på den rättmätiga makten som ska rädda oss. Starka messianistiska trosriktningar idag är tron […]
Messianism och dess invertering Läs mer »
Tyckanden och bedömanden fungerar som medel att distansera sig från saker och handlingar. De frestar oss att dra oss undan istället för att leva livet. Adjektiv och adverb används för att ersätta samarbete och skapande med omdömen. Istället för att performativt förverkliga värde så fastnar vi i värderandet. Och istället för att bjuda in och
Adverb och adjektiv flyr det politiska Läs mer »
Andra människor behöver oss. Deras behov ställer etiska krav på oss, menar den judiska filosofen Emmanuel Levinas i Totality and infinity. När andra människor jagas på flykt, förtrycks, mobbas, görs hungriga, underordnas, så kräver det vårt ingripande. Det etiska kommer inte från någon åsikt, uppfattning, teori, kalkyl eller dogm. Det etiska kommer inte heller från
Etik kommer inte från etiken: Emmanuel Levinas Läs mer »
Ickevåldsträning frestas att omvandlas till ett medel för att producera medelklass. Medelklass är inte en egenskap hos vissa individer. Medelklass är snarare färdigheter och relationer som ständigt finslipar och återskapar sig. Detta görs på flera sätt. Som att producera sig som duktig och upplyst till skillnad från de andra, de oupplysta och de dåliga. På
Konflikthantering och ickevåldsträning kapas av medelklass Läs mer »
Inom delar av vänster och proteströrelse lever tron att världen förändras när folk blir medvetna, får insikter, blir informerade. Detta ifrågasätts av maktkritiker som Foucault, sociologer som Bourdieu, feminister som Butler, postkoloniala kritiker som Spivak och Bhabha, och motståndsaktivister som Montgomery och Berrigans. Istället lyfts gemenskap, färdigheter, träning, dis/positioner, strukturer, system, samtal, berättande, textualitet, kroppslighet
Makttvilling är när motståndare fungerar som en enhet. Som varandras motparter stärker de varandras makt samtidigt som andra grupper trängs undan, underordnas, förtrycks eller osynliggörs. Andra grupper betecknas inte som egna subjekt. De får inte framträda som egna parter. Det finns olika tekniker för att skapa makttvillingar: Båda parter. Genom att prata om ”båda parter”
Här skissar jag på en osäker och sårbar materialistisk filosofi om politisk förändring. Den blir en dialog med Bruno Latours relationistiska och Graham Harmans individualistiska kritik av materialism. En politisk filosofi om förändring utifrån sårbara relationer – samarbete och interventioner – är ett alternativ till ’politisk individualism’ respektive ’påverkan på Samhället’. Politisk individualism förstår jag
Relationer – en sårbar politisk filosofi Läs mer »
Är möjligen gravitation och dragkraft mer relevant för att begripa politisk förändring än föreställningen om politisk påverkan? Ifall vi får överge de linjära föreställningarna om att politisk förändring sker genom påverkan behöver vi söka bättre förklaringar. Ickelinjära teorier om oförutsägbara förhållanden tycks visa att förändringskraften går åt motsatt håll än vad den antas göra i
Gravitation snarare än politisk påverkan Läs mer »
Ickelinjära sociologer och samhällsvetare, som John Urry och John Law, gör upp med föreställningar om att det skulle finnas makthavare. Traditionella teorier kring politik och samhällsförändring utgår gärna från att makt är något som kan ägas och innehas: “in much social science power conceived as a property of agents remains central to the analysis of
Makthavare finns inte – ickelinjärt Läs mer »
Psykologiskt, individuellt, lokalt, stat och globalt uppfattas som olika nivåer. Jag föreslår att sådana nivåer är chimärer, luftslott. Chimär kommer från franskans chimère fantasifoster, hjärnspöke. Paradoxalt nog suddar föreställningen om nivåer ut de lokala kamper som ständigt förs mellan mängder med olika maktintensiteter. Ett litet barn kan trampa på Apple så att Apple förlorar makten
Kämpa glokalt – undvik riksnivå Läs mer »
Miljöaktivisten Derrick Jensen kritiserar individualistiska lösningar på klimathot vilket har lett till omskakande debatt i USA. Först tar jag upp Jensens politiska argument, sedan hans matematiska uträkningar som visar att ifall alla individer (100%) lydde Al Gores och andras individuella råd så skulle effekten bara bli marginell. Alla citat är från Jensens artikel “Forget shorter
Leva enkelt – individuell återvändsgränd Läs mer »
Occasionalism växte fram inom islamisk filosofi för mer än tusen år sedan. Första texterna skrevs av al-Ash’ari som levde 873-935. Occasionalism hävdar att påverkan inte existerar. Det ena orsakar inte det andra. Det ena leder inte till det andra. Politisk occasionalism bryter med påverkanspolitik. Men vilka alternativ ges? Hur är politisk förändring i så fall
Påverka inte – islamisk occasionalism Läs mer »
Här är en snabb analys av legitimerings tekniker för våldet under EU kravallerna i Göteborg. Alla teknikerna är tagna från de fredliga demonstranterna och alltså inte från de som själva valt våld som taktik. Sammanställningen gjordes under och strax efter kravallerna. Alla är vi ett De kämpar ju ändå för samma sak. De är ju
Legitimera-våld i Göteborg 2001 Läs mer »
Motverka rasistiska förklaringar till EU kravallerna i juni 2001 i Göteborg Flera gånger har jag hört rasistiska förklaringar till våldet i Göteborg, bl a från aktivister. Ex Göteborgsaktionens presstalesperson som påstod att stenkastarna var invandrarkids från förorten. Eller rykten om att det är utlänningar eller Tyskar som bråkar – inte vi snälla svenskar. Jag fick
Rasistisk förklaring av kravaller 2001 Läs mer »
Det engelska ”war” hör etymologiskt ihop med att skapa förvirring(1). Förvirringen kan kopplas till att krig också fick betydelsen stora angrepp, mycket dödande. Mycket dödande skapar förutom mördandet dessutom förvirring. Krig skapar dock samtidigt egna ordningar. Dessa ordningar producerar oordning. Krigets ordningar förvirrar medmänsklighet, jämlikhet, solidaritet, moral, samarbete och gemenskap. Krig där civila dödas producerar
Krig, terrorism och nation i resonans Läs mer »
En del antirasism fångas av sin motvilja mot uttalanden från sverigedemokrater, socialdemokrater eller moderater. Den förvandlar sig själv till nyhetsbyrå och delar med sig av fördomsfulla, rasistiska, islamofobiska eller homofobiska citat till andra genom facebook eller twitter. Den rasism som utvinner fetischistisk kraft från att ensamma stolt stå upp mot majoriteten får därmed hjälp av
Antirasism blir nyhetsbyrå för rasism Läs mer »
Fascism materialiseras när en grupp höjer sig över andra värden som moral, rättvisa och solidaritet. Andra värden bejakas, men fascism ställer den egna organisationen över andra värden. Fascism kan också upphöja ett värde över andra värden. Fascism har historiskt kopplats till en nation (ett folk) och till en stat. Nationalstaten och dess egna medborgare får
Rasism i domstolar skulle existera ifall de konsekvent behandlar vissa bruna annorlunda än vita. En sådan rasism kan döljas genom en uppdelning i våra bruna och deras bruna. Med våra bruna menar jag i den här texten de bruna som görs till våra genom svenskt uppehållstillstånd eller medborgarskap. Deras bruna bor istället på andra sidan jordklotet och
Är domstol strukturellt rasistisk? Läs mer »
När ordet lycka utsägs börjar det göra saker med oss. I lyckorörelser och i lyckoforskning utsägs lycka som målet. Målet med våra liv. Målet med vårt handlande. Målet med vår politik. Sara Ahmed analyserar hur ett ord som lycka gör saker med oss. Hur ord som används igen och igen producerar makt. “The word happiness
Lycka blir mål blir makt: Sara Ahmed Läs mer »
Grupper och personer behöver uppmuntran för att bli skapande och för att våga göra det som är annorlunda, våga bryta normen. Avfärdande och negativitet förstör skaparglädjen. Negativitet är ett effektivt maktmedel för att hindra finslipandet och byggandet av nya ordningar. Men även uppmuntran kan fungera som en kraftfullt maktteknik för att befästa maktordningar och normer.
Uppmuntra som maktteknik: Sara Ahmed Läs mer »
Svenskhet förknippas vanligen mer med vithet och ras än hur det associeras med faktiskt medborgarskap, födelseplats eller språkkunskap. Detta visar en kritisk forskningsantologi om vithet: ”En vit kropp associeras ofta med förmågan att tala svenska utan förhinder, något som inte med självklarhet gäller icke-vita. Om detta kan blandade, adopterade och de som tillhör den så
Svenskhet blir vithet (nation & ras) Läs mer »
Via två steg förvandlas lycka till maktteknik. 1. Lycka placeras över andra värden. Andra värden underordnas lycka. 2. Vi uppmanas att rikta våra liv mot lyckan. Lycka får oss att vända oss bort från det och de som stör lyckan. Lycka normaliserar och legitimerar vissa ordningar genom att förknippa dem med lycka. Lycka styr oss
Lyckan styr – härskartekniker Läs mer »
Queer, hacktivism och ickevåldsträning experimenterar, finslipar och tränar snarare än medvetandegör. Politisk förändring prövar, testar och finslipar detaljer. Finslipande och träning riktar sig mot samarbete, mot hur gemenskaper, saker och kroppsdelar fungerar ihop. Detta skiljer sig från den mer dominerande föreställningen att förändring handlar om hur individen först blir medveten och sedan agerar. Övningar, workshops
”Medvetandegöra” skapar klass – Ulrika Dahl Läs mer »
Med sin femme-inism lanserar Ulrika Dahl begreppet lyckoordning för de tekniker och ordningar som riktar oss mot lyckan, som gör lycka till vägvisare och mål. ”att vara en feministisk glädjedödare handlar om att … vara villig att gå emot den sociala ordningen som skyddas som en moralisk ordning, en lyckoordning”[1]. Utan att idealisera olyckligheten Precis
Lyckoordning: Ulrika Dahl Läs mer »
Riksdagsledamöter och ministrar säger ibland att de inte kan stödja civil olydnad eftersom de sitter i riksdagen eller regeringen. Lydnad har upphöjts till norm för riksdagen. En given norm ersätter därmed kravet på att argumentera för sitt agerande. Lydnaden slipper legitimeras. Total lydnad till lag är en form av fundamentalism. Lagfundamentalism görs ibland till den
Fundamentalism i riksdag: postpolitiska Läs mer »
Mångfald används ibland för att förpassa jämlikhet till det som gjordes förr, till något som uppfattas gammalt. Det visar queerfeministen Sara Ahmeds forskning om mångfaldsarbete i olika organisationer. Rättighetsarbete och mångfaldsarbete kan användas för att engagera medlemmar i något som inte hotar organisationens maktordning. Rättigheter och mångfald omvandlas till flykt från radikal förändring. Genom att
Mångfald tränger jämlikhet: Sara Ahmed Läs mer »
Ikväll såg jag alla tre avsnitten av Fröken Frimans krig. Det är en spelad kortserie (säsong 1) om det historiska kvinnokooperativet Svenska Hem som startade 1905 trots våld från unga män och bojkott från kapitalistiska Stockholms Specerihandlareförening. Och trots dåligt stöd från det manligt dominerade Konsument Förbundet (Konsum). 1905 hade kvinnor inte rösträtt, juridiskt var
Fröken Frimans revolutionsmetod Läs mer »
Korruption kommer från latinets corruptus, corruptio: skämma bort, förföra, förstöra. Att i en ordning skämma bort några förstör ordningen. Ordningen korrumperas av ojämlikhet. I individualismen pekas enskildas ut. Men först och främst är det ordningen och dess funktioner som korrumperas. Människor medverkar dock i korruptionen. Metoder för att korrumpera en organisation och på så sätt
Korruption är en ordning Läs mer »
Genom att alltmer fokusera på privilegier individualiseras makt. Möjligheter att befria oss från strukturer och maktordningar döljs effektivt genom att peka ut privilegierade och ickeprivilegierade. Utpekandet blir en flykt från befrielse och olydnad. Flykt in i lydnad. Utpekandet av syndabockar blir ett sätt att slippa göra motstånd mot ordningar som över- och underordnar, som förtrycker
Privilegierade kamouflerar makt & befrielse Läs mer »
Lagboken inleds poetiskt: Sveriges rikes lag: gillad och antagen på riksdagen år 1734, stadfäst av Konungen den 23 januari. Det finns flera lagar i lagboken som är kvar från 1700-talet, eller från min barndom på sjuttiotalet, vilka inte gäller idag. Dessa lagar kallas obsoleta. I juridiken är en lag obsolet om den inte är tillämpbar. Vissa nya lagar
Lagen existerar genom lydnad Läs mer »
En sen sommarnatt läser jag ett par av Nancy Frasers artiklar och böcker. Hon skiljer analytiskt på omfördelning (ekonomisk omfördelning, socialism) och erkännande (Adam Smith, Hegel, lika rättigheter). Under sextiotalet fanns en kritiken från svarta, gay, feminister gentemot den socialism som fokuserade på klassfrågor: Kritiken bestod i att erkännande inte kan reduceras till omfördelning av
Nancy Frasers kritik av identitetspolitik Läs mer »
Små, minimala bestraffningar som inte alls är illa menade kan producera stabilare över- och underordning än härskartekniker. Härskartekniker är ibland möjliga att skydda sig mot genom exempelvis stöd, regler och effektiva ingripanden. Folk är mer vaksamma idag mot härskartekniker än tidigare. Folk är dessutom alltmer benägna att ingripa. Det hålls regelbundet kurser där deltagare tränar
Mikrobestraffning härskar över härskarteknik Läs mer »
I ”Intersektionella rumsligheter”, publicerad i Tidskrift för Genusvetenskap, tar Irene Molina upp ny spännande forskning som visar hur sexism, rum, land, nation och rasism flätas ihop till kraftfulla makttekniker. ”Hemmet” och bilden av hemmet används för att separera och ta kontroll över folk. Den utpekade separationen mellan invandrare och svenskar, eller mellan rika och fattiga
Feministisk geografi Läs mer »
I sin avhandling, Drömmen om det egna huset, problematiserar Annika Almqvist egnahemsrörelsen utifrån feministiskt perspektiv. Hon visar hur en bostad förvandlas till ett livsprojekt. Hennes analys kan också användas för att förstå egnahemsrörelsen som ett av de stora hindren för motstånd. Och till och med som en flykt från befrielse. Annika Almqvist frågar i avhandlingen
Egnahemsrörelsen som flykt från motstånd och befrielse Läs mer »
Trygghet växer alltmer fram som huvudsakligt värde för gemenskapen. Trygghet gör sig till riktmärke. Den blir rättesnöre för hur grupper och samlingar organiseras. Ifall en grupp verkligen uppnår full trygghet så har några fått lida för det: de har blivit bortstötta eller så har de fått underordna sig. Trygghet som det väsentliga värdet för en
Trygghet dras mot vithet och medelklass Läs mer »
Beställ en kurs till er organisation eller gå en öppen kurs Utbildning i samarbete och konflikthantering för biståndsarbetare Biståndsteamet tränar på att ingripa när någon i teamet ramlar in i gamla koloniala reflexer som exotisering, idealisering och naturalisering. Deltagarna tränar också på att undergräva kulturella och civilisatoriska uppdelningar och förklaringar av ”de andra”. Ett annat
Konflikthantering för biståndsarbetare Läs mer »
Med åren har infiltratörer utvecklat tekniker som effektivt undergräver och stoppar organiserande för samhällsomvandling. En av de effektivaste metoderna för att undergräva organiserande har varit att ersätta innovativt arbete för att bygga nya strukturer med att peka ut aktiva som duktiga och dåliga. Staten Sverige har inte verktyg eller vilja att krossa ickevåld och civil
Handbok för provokatörer och infiltratörer – eller för immunförsvar Läs mer »
I massmedier och i sociala medier dras individualismen gärna in i olika loopar. Utan konspiratorisk avsikt återskapar individualismen sig själv, igen och igen. Individualism blir självskapande system. Man läser och delar kanske det som berör en själv. Med tiden blir man alltmer upptagen med att beröra sig själv. För att känna sig berörd. Faktiskt beröring
Beröra sig själv eller beröra andra Läs mer »
Oligarki kommer från grekiskans oligos som betyder få och archo som är härska. Oligarki är ett fåmannavälde. Inom sociala system teorin förstås varje ideell organisation som samhälle. En organisation är lika mycket samhälle som en stad, och kanske till och med mer samhälle än en nationalstat. Precis som för andra samhällen bör vi maktkritiskt analysera
Folkrörelse blir oligarki Läs mer »
Kommersialism genererar motsättningar. Dessa motsättningar skapar motstånd eller dåligt samvete hos människor. De hindrar till viss del kommersialism och kapitalism från att reproducera sig. Kommersialism kan kamouflera dessa motsättningar genom att koppla sig till något moraliskt, rättfärdigt, rebelliskt eller oskyldigt. Julen som verktyg för att koppla ihop kommersialism, osjälviskt givande och ett jesusbarn i något
Kommersialism: från Jesus till regnskog Läs mer »
Gentry betyder fint folk. Ruth Glass myntade begreppet gentrifiering 1964 då hon i England forskade i sociologi. Tidigare hade hon flytt nazityskland. När radikal medelklass flyttar in i ”lågstatus” eller ”fattiga” områden startar de ibland förfiningsaktiviteter. Progressiv konst, stadsodling och häftig design sätter igång processer som lockar investerare, bostadsbolag och lokalstaten att göra området finare,
Gentrifiering – radikala tränger bort underklass Läs mer »
Jag är uppväxt, och bor fortfarande, i Hammarkullen där vi har ett transkulturellt, lokalt samhälle med boende från över hundra folk samt en blandning av boende från under- till överklass. Akademiker från Argentina träffar och umgås med arbetslösa från Sverige eller företagsledare från Libanon. Prinsar från Centralafrika träffar fattiga och rika från Sydkorea och Chile.
Snällhet skapar klyftor Läs mer »
Det är en svår balansgång att göra maktanalys utan att hamna i moralism eller syndaregister. För det första behöver man undvika att peka ut enskilda. När analysen är gjord får man se till att undvika att slå varandra i huvudet med maktanalysen. Men motsägelsen finns alltid där – kritik mot makt och moralism blir en
Maktkritik som ny maktteknik Läs mer »
Frågandet har en riktning, en öppenhet från frågaren för svar och nya tankar. Frågan anger ett intresse från frågaren att lära sig något med hjälp av någon annan, den som frågan är riktad till. Frågandet är alltså en del av ett samtal. Det finns dock några kvasi frågor som kan fungera som maktmedel. Pedagogiska frågan
Ilska, affekt och längtan drar i oss. De kan få oss att vända oss till varandra. De kan få oss att rikta oss mot något. De kan få oss att tillsammans tränga undan och ersätta kapitalism, förtryck och destruktivitet. De kan få oss att bygga solidariska samhällen. Ångest får oss däremot att vända oss mot
Klimatångest som passiviseringsteknik Läs mer »
Antalet tillstånd i Sverige för kameraövervakning på offentliga platser har nästan fyrdubblats från 1996 till 2008. Statistiken för antalet tillstånd visar dock inte antalet kameror. Eftersom kameror och datorsystem blivit billigare kan en fyrdubbling av antalet tillstånd mycket väl innebära, lågt gissat, en tiodubbling av antalet kameror. Panoptikon disciplinerar personer och grupper genom seendet. Disciplineringen
Panoptikon disciplinerar genom paranoia – Foucault Läs mer »
Judith Butler kopplar prekaritet, bekymmersamhet, till sin teori om ickevåld. Det är skillnad mellan hur Judith Butler använder prekaritet som förutsättning för motstånd och för liv överhuvudtaget; och hur prekaritet ibland används i klassanalyser av marxister, autonoma och anarkister. De behöver inte motsäga varandra, men Butler använder prekaritet i en vidare bemärkelse vilket inte kan
Prekaritet gör ingripande nödvändigt – Judith Butler Läs mer »
Gandhi lanserade ickevåld som experiment med sanningen, alltså att testa och pröva nya metoder för sanning. Genom satyagraha kombinerade han motstånd och att direkt börja leva det samhälle man vill ha – det konstruktiva programmet. Istället för experiment föreslår jag att ickevåld snarare ska ses som innovationer. Innovationer inriktar sig – till skillnad mot experiment
Från uppfinning till innovation Läs mer »
Flera av mina antirasistiska vänner fokuserar sin energi på ett högerparti som kommit in i riksdagen. Detta fokus riskerar att kamouflera de effektivt onda systemen. Hannah Arendt analyserar varför onda system inte rekryterar onda människor. Onda system rekryterar rediga människor. Onda människor platsar inte i onda system. Fanatiker och psykopater platser inte i onda system.
Ondska rekryterar ordentliga: Hannah Arendt Läs mer »
Det finns en tendens att idealisera civil olydnad. Den framställs som om den verkade i sin ensamhet. Ensamma heroiska aktioner utan stöd från andra grupper skulle ha kraft i sig själv. Risken blir därmed att olydnaden förvandlas till individualistisk elitism. För att civil olydnad istället ska fungera demokratiskt och effektivt behöver den förankras i folkrörelser.
Från vild- till folkrörelse-civil olydnad Läs mer »
