Myller av demokratier mångfaldigar sig
och organiserar sig i meshnätverk
-
Neurondemokrati
Jag försöker här undersöka neurondemokrati. Ursäkta, texten är anteckningar i själva undersökningen och den är därför inte så enkel om man inte är insatt i begreppen. Förhoppningsvis finslipas den så den blir lättare att följa. Här är några egenskaper och funktioner som tycks vara avgörande för neurondemokrati. Per Herngren14 maj 2023, version 0.1 Referens Texter…
-
Texter om mötestekniker
Möten är som att spela fotboll tillsammans, teknikerna sätter sig i gruppen. Och deltagarna behöver dessutom finslipa, träna och uppfinna nya demokratitekniker.
-
Texter om demokrati
Myller av demokratier mångfaldigar sigoch organiserar sig i meshnätverk
-
Demokrati kräver både civil olydnad och lydnad
I sitt brev 1963 från fängelsecellen i Birmingham i Alabama skriver Martin Luther King: ”Man har inte bara juridisk utan också en moralisk förpliktelse att lyda rättfärdiga lagar. På motsvarande sätt är det en moralisk plikt att bryta mot orättfärdiga lagar. Jag är enig med Augustinus som säger att en orättfärdig lag är ingen lag.” (King,…
-
Civil olydnad i rättvis demokrati
Etymologiskt kommer demokrati från folkstyre och folket regerar. Folk är på olika sätt med och styr för att det ska bli folkstyre. Regera kommer från latinets gubernare: att styra, samt grekiskans kubernan: att kontrollera någots riktning. Alla grupper och organisationer som har formellt styre har i så fall egna regeringar som regerar. Dessutom blir organisationer och samhällen där…
-
Demokrati kräver civil olydnad
Nedan är några anteckningar inför en inspelning med Opinion Sveriges Television om civil olydnad. Demokrati som olydnad. Demokrati är en form av olydnad. När folk tar beslut och styr är de olydiga mot annat styre. Ifall folk istället lyder ett annat styre upphör folkstyret. (Etymologiskt kommer demokrati från folk-styre eller folket-regerar.) Fristäder. Under medeltiden utropade…
-
Offentliga samtal sker i små grupper
I Habermas kanske radikalaste bok: Borgerlig Offentlighet, från 1962, visar han hur offentliga samtal i tidig liberalism sågs som samtal, där folk pratade med varandra. Tanken att offentliga samtal skulle kunna vara envägskommunikation i massmedia fanns inte. Publikationer lästes högt på salonger och i kaffehus. Sedan satte det offentliga samtalet i gång. Högläsning var ett…
-
Rekursiv demokrati i två steg
Rekursiv är att förverkliga målet i medlet. Det är att göra målet till en del av medlet. Rekursiv demokrati gör demokrati till medlet som förverkligar demokrati. Detta liknar Gandhis rekursiva ickevåld där mål och medel blir ett, och alltså är utbytbara. Rekursiv demokrati bryter därmed med den vanliga mekaniska och linjära föreställningen om politik: att…
-
Civil olydnad i deliberativ demokrati
Deliberativ demokrati bygger demokrati med hjälp av minoriteter medan liberal demokrati bygger demokrati med hjälp av majoriteten (dominans). Deliberativ demokrati överväger en mångfald av argument genom att lyssna på minoriteters argument. Inget argument får tystas genom makt eller dominans. Deliberativ demokrati behöver därmed innehålla metoder som minoriteter kan använda för att stoppa majoriteten från att…
-
Saker är också samarbetspartners – Latour & politisk materialism
Bruno Latour är kanske den idag som är mest känd för att hävda att materia, instrument och saker är aktörer[1], och därmed även politiska aktörer. Alla saker,organisationer och personer som skapar en förändring är aktörer, enligt Latour: “any thing that does modify a state of affairs by making a difference is an actor, … an actant.…
-
Etik står över nationalstaten: Erich Fromm
Fascism är när vi sätter nationen som högsta värdet. När våra handlingar följer en princip som överordnar nationen. Och som därmed samtidigt underordnar andra värden som etik, solidaritet, befrielse. I demokratier brukar vi dock inte ideologiskt sätta nationen över alla andra värden. Ifall nationalstaten i praktiken ändå överordnas etik och befrielse är fascismen sällan ideologisk.…
-
Kapitalism vaccineras mot demokrati
Här i Göteborg finns många bra organisationer som fungerar demokratiskt. Men flertalet organisationer, institutioner och företag i Göteborg organiseras fortfarande som diktaturer. Så vad hände med kampen för demokrati? Kapitalism har gjorts alltmer immun mot demokratiska interventioner, visar den tyske sociologen Wolfgang Streeck. Detta sker genom att kapitalism avdemokratiseras. Frågor om rättvis fördelning av makt…
-
Postreformism
Postreformism överger reformer. Inte för att den är emot reformer, men reformerna uppfattas som onödiga eller redan genomförda, reformismens tid är förbi. Postreformism föreslår inte reformer. Den kräver inte reformer. Och den experimenterar inte med reformer. Men givetvis behöver de Andra reformeras. Så att de utvecklas och blir som Vi. Formen omvandlas till norm. ReformInnehållReformFolkrörelser…
-
Konflikträdsla kamouflerar makt och saboterar demokrati
Konflikter och motsättningar är del av alla samhällen. Ibland är de roliga och spännande. Ibland skapar de innovationer och bygger nya typer av samhällen. Ibland trängs konflikterna undan av mobbning, våld och förtryck. Konflikter ska inte blandas ihop med krig, förtryck och orättvisor. Etymologiskt kommer konflikt från båtar på kollisionskurs. Kollisionskurs går att upptäcka på…
-
Kotterier hot mot folkrörelser
Under 1800 och 1900-talet byggde folkrörelserna upp demokratiska principer som med tiden fick definiera själva begreppet folkrörelse. ”En person en röst” var en grundläggande princip. Principen vände sig mot att de som ansågs bidra mer till samhället fick fler röster. En annan var öppenhet och rättigheten att delta i föreningen oberoende av om man var…
-
Representation – Laclau & hegemoni
Den traditionella borgerliga bilden av det politiska är att det skulle försiggå inuti ett ramverk, närmare bestämt inom en social helhet som kallas Samhället. Samhället som helhet kan representeras av politiker, en klass eller en grupp. Handlingen att representera talar om att det finns en klyfta mellan handling och universalitet, mellan del och helhet. Helheten…
-
Digitalisering, demokrati och engagemang
Medlemskap i folkrörelser börjar ersättas med reklamalgoritmer. Algoritmer på facebook, instagram och twitter omvandlar människors kontakter, engagemang och åsikter till något som kan generera vinst. Offentligt internet ersätts med inloggning på privata företags intranet. Genom att vi loggar in på facebook och engagerar oss i olika frågor på ett intranet privatiserar engagemanget. Algoritmerna ökar dessutom…
-
Postreformism
Postreformism överger reformer. Inte för att den är emot reformer, men reformerna uppfattas som onödiga eller redan genomförda, reformismens tid är förbi. Postreformism föreslår inte reformer. Den kräver inte reformer. Och den experimenterar inte med reformer. Men givetvis behöver de Andra reformeras. Så att de utvecklas och blir som Vi. Formen omvandlas till norm. ReformInnehållReformFolkrörelser…
-
Konflikträdsla kamouflerar makt och saboterar demokrati
Konflikter och motsättningar är del av alla samhällen. Ibland är de roliga och spännande. Ibland skapar de innovationer och bygger nya typer av samhällen. Ibland trängs konflikterna undan av mobbning, våld och förtryck. Konflikter ska inte blandas ihop med krig, förtryck och orättvisor. Etymologiskt kommer konflikt från båtar på kollisionskurs. Kollisionskurs går att upptäcka på…
-
Digitalisering, demokrati och engagemang
Medlemskap i folkrörelser börjar ersättas med reklamalgoritmer. Algoritmer på facebook, instagram och twitter omvandlar människors kontakter, engagemang och åsikter till något som kan generera vinst. Offentligt internet ersätts med inloggning på privata företags intranet. Genom att vi loggar in på facebook och engagerar oss i olika frågor på ett intranet privatiserar engagemanget. Algoritmerna ökar dessutom…
-
Demokrati blir postdemokrati
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
