Texter om Henry David Thoreau
Problemet är de som protesterar men ändå lyder.
Texter om Henry David Thoreau Läs mer »
Problemet är de som protesterar men ändå lyder.
Texter om Henry David Thoreau Läs mer »
Henry David Thoreau menar i sitt traktat från 1849 att problemet inte är politiska makthavare utan de som protesterar men ändå lyder. ”De som, medan de protesterar mot regeringens handlingar, ändå lyder är onekligen dess mest samvetsgranna stöttepelare och ofta det allvarligaste hindret för förändring.” (Thoreau, 1995, s. 14, original 1849.) Med utgångspunkt i att lydnaden
Civil olydnad lämnar protestens trötta oförmåga Läs mer »
I och med att makt förstås som lydnad, får straffet en speciell roll i ickevåld. I Om civilt motstånd från 1849 hävdar Thoreau att straffet är avgörande både för att upprätthålla maktstrukturer och för att göra motstånd mot dessa. Straff är det som ytterst skapar lydnad: ”Under en regering som med orätt fängslar någon, är den rätta platsen för
Civil olydnad bryter straffets makt Läs mer »
Problemet med orättvisor och förtryck är inte främst regeringar, hävdar Henry David Thoreau. Problemet är snarare när medborgare lyder och samarbetar med maktordningar som utövar våld och förtryck. Utan lydnad får det destruktiva och våldsamma väldigt lite utrymme. Det ”allvarligaste hindret” för förändring är de som trots att de protesterar mot regeringen ändå ”skänker den
Lydnad större problem än regeringar Läs mer »
Första december 1955 tog Rosa Parks bussen hem från jobbet i Montgomery, USA. Hon satte sig på en sittplats längst fram i bussen som var reserverad för vita. Föraren beordrade henne att sätta sig på någon av platserna för svarta längre bak i bussen. Rosa Parks (1913-2005) vägrade och under någon halvtimme avskaffade hon apartheid
Hur fungerar civil olydnad? Läs mer »
Civil olydnad – en dialogav Per Herngren Lindelöws bokförlag, 1999 Tryckt: Nørhaven A/S ISBN 91-88144-40-2Omslag Erling ÖhrnellKorrigerad webbversion 2020 ”De som, medan de protesterar mot regeringens handlingar, ändå lyder är onekligen dess mest samvetsgranna stöttepelare och ofta det allvarligaste hindret för förändring.”[1] Henry David Thoreau, 1849 ”Under en regering som med orätt fängslar någon, är
Civil olydnad en dialog – ebok av Per Herngren Läs mer »
Civil olydnad är i traditionen från Thoreau och Gandhi[1]: Öppen, offentlig handling, som använder ickevåld. Den är olaglig, eller bryter mot regel, order eller beslut. Den har dessutom samhälleliga, politiska, sociala och etiska syften. Den använder straffet för att bryta lydnaden. Civil betyder medborgerlig. I ickevåldsrörelsen[2] står civil dessutom i motsatsställning till våld och militär.
Vad är civil olydnad? Läs mer »
Här är en kort artikel som Kvinnor för fred publicerat i sin tidning. Henry David Thoreau uppfann civil olydnad. I sin lilla skrift Civil olydnad från 1849 skrev han att problemet inte är regeringen utan de som protesterar men ändå lyder. Här sådde han fröet till ett ickevåld som konstruerar en annan logik än protesten:
Civil olydnad – Thoreau, Gandhi, Butler Läs mer »
Hur ska man förstå när Henry David Thoreau påstår att problemet inte är härskarna utan de som protesterar men ändå lyder? (Thoreau, 1849) Här är några ansatser till kritik av ”protest” vilka kan användas för att begripa Thoreaus tänkande. Etiskt: En ren protest säger att man inte gillar något. Samtidigt säger protesten att det räcker
Problemet är de som protesterar: Thoreau Läs mer »
”Under en regering som med orätt fängslar någon, är den rätta platsen för en rättskaffens person likaledes fängelset.”[6] Henry David Thoreau, 1849 På söndagen anländer gruppen till bevakningsplatsen. De initierade kontakterna hade med ”bestämdhet” sagt att tåget skulle gå förbi Kristinehamn på måndag: – Ja, det skulle väl kunna bli tisdag. Men det blir på
Civil olydnad är kamp mot lydnad Läs mer »