I ickevåldsrörelsen hörs ibland att man behöver vara hel för att kunna hjälpa andra. Vi behöver vara närvarande. Det skulle dessutom vara viktigt att finna sin identitet, att veta vem man är. Den Argentinske forskaren Ernesto Laclau menar att det snarare är tvärtom. Den som funnit sin identitet och blivit en hel, närvarande människa kan […]
Kärlek eller hel människa – Ernesto Laclau Läs mer »
I Judith Butlers teori om ickevåld lyfter hon fram hur prekaritet, bekymmer, visar hur vi behöver varandra. Ömsesidig hjälp och att vara social är förutsättningar för att kunna leva. Detta gäller även politiska organisationer. Folkrörelser och andra politiska organisationer behöver varandra. Motstånd och folkliga rörelser ska, enligt henne, skapa skillnader snarare än identitet. Organisationer som
Allians av olikhet, ej identitetspolitik – Judith Butler Läs mer »
Vi måste bli misstänksamma mot de vardagsmetaforer som formar vårt tänkande, menar Kathy Ferguson. Alltför ofta stärker de makt. Hon bor på Hawaii och tituleras professor, feminist och postanarkist. Nyligen blev hon inbjuden som inledningstalare då forskarnätverket Resistance Studies startade i Göteborg 6 juni 2007. Tolv timmars tidsskillnad, och värk i benen skyllde hon på
Bourdieus reflexiva sociologi ramlar in i gnosticism och subjektivism Jag ska här försöka argumentera för att Bourdieus vetenskapliga krav på att objektivera objektiveringen lyfter upp forskning i en särskild och därmed ohållbar position. Den teoretiska kunskapen kan enligt honom teoretisera sig själv till skillnad från praktisk kunskap. Forskningen förstår sig själv som subjekt i forskningen.
Bourdieus gnosticism Läs mer »
Om Erving Goffman Läsare av Erving Goffman inspireras av eller irriterar sig på det konsekventa fokuset på ansikte-mot-ansikte situationer. Goffman blir frustrerande i en tid som snarare handlar om medier och förmedlade möten. Exempevis tycks han se medias effekt som närmast roande och perifert för socialt handlande[1]. En del medier som exempelvis telefonen tycks dock
Vardag & motstånd: Goffman Läs mer »
Denna text är dessutom publicerad på kurdiska. Nietzsche ger med sin eviga återkomst ett alternativ till linjära föreställningar om samhällen och samhällsförändring. Den kanske vanligaste linjära föreställningen om samhällsförändring är politisk påverkan av makthavare genom aktioner, medvetandegörande och opinionsbildning. Med Nietzsche och ickelinjär teori kan vi bryta med denna dominerande föreställning om hur samhällen fungerar.
Samhällsförändring är rekursiv Läs mer »
Motstånd och samhällsförändring verkar genom resonans, puls, rytm och dans snarare än genom påverkan. Traditionella linjära föreställningar letar efter egenskaper hos organisationer, aktioner, kulturer, individer, samhällen eller hos materia. Politisk förändring i en linjär värld blir att påverka sådana egenskaper. I det ickelinjära uppstår egenskaper i relationer snarare än hos det enskilda och individuella. Relationer
Motstånd i resonans – alternativ till påverkanspolitik Läs mer »
På Karl Marx tid var opium en smärtstillande medicin som kunde köpas på apoteket i exempelvis Sverige . Marx menade att religion var folkets eget sätt att bedöva sin smärta och sitt lidande vilket kom av förtryck och våld. Lenin vände på Marx analys: Religion var opium för folket, som alltså gavs till folket. Vladimir
Religion är folkets opium – Marx, Lenin & Žižek Läs mer »
Georg Simmel och Gabriel Tarde är socialpsykologins föräldrar. De är klassiker både inom sociologi och socialpsykologi. Tarde verkade i slutet av artonhundratalet och Simmel strax efter vid början av sekelskiftet. Den här texten består av anteckningar om hur Simmel skapar teorier som hjälper oss att förstå motstånd och befrielse. Fragment av samhället Simmel tolkas av
Här är ett utkast till en revolutionär undersökning av disposition utifrån Aristoteles, Merleau-Ponty och Bourdieu. Den tar även hjälp av Butlers förkroppsligande av genus – mat(t)erialisering av ordningar. Disposition associerar vi med Aristoteles undersökning av dygd, som benägenhet till mod eller feghet, ambition eller lättja, självkontroll eller passion (Nicomachean Ethics). Denna inrotning i karaktären skiljer
Disposition och revolution Läs mer »
Michel Foucault var under fyra år i slutet på femtiotalet lektor vid Uppsala Universitet. Där gjorde han en del av sina undersökningar till den numera klassiska Vansinnets historia[1]. De svenska arkiven över dårhusen och fattighusen är relativt välbevarade. När han sen försökte lägga fram undersökningen som doktorsavhandling blev han avrådd av professorn i idéhistoria, Sten
Foucault – Makt och disciplin Läs mer »
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Forskning och filosofi – teori och samhällsförändring Läs mer »
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Moral motstår lojalitet Läs mer »
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Vad är makt? – Några begrepp Läs mer »
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Räfflad organisation – inte platt Läs mer »
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Börja inte med dig själv Läs mer »
