Mohandas Gandhi menar att vi behöver mer träning i ickevåld än vad soldater behöver för att gå ut i krig. Samhällsförändring handlar mer om träning än om upplysning och information. Nedan är några idéer för att organisera ickevåldsträningar i er grupp. Träning i civil olydnad tar upp olika problem, teorier och praktiska övningar för aktioner. […]
Träning i civil olydnad Läs mer »
Ickevåld förstår makt som lydnad och samarbete. Civil olydnad och samarbetsvägran blir i så fall avgörande politiska verktyg för att bryta makt. Och ifall olydnaden smittar av sig så trängs den gamla makten (lydnaden) undan. Ett nytt samarbete ersätter det gamla samarbetet. Neutralisera civil olydnad Stat och lag kan neutralisera motstånd genom att ignorera det.
Befrielse trappar upp olydnaden – Gandhi Läs mer »
Mohandas Gandhi menade att ickevåld och civil olydnad är svårare att lära sig än att bli soldat. Man behöver alltså längre utbildning för civil olydnad än en militärutbildning. Om yrkessoldater runt om i världen får kanske två till fem års utbildning borde alltså en heltidsutbildning för civil olydnad bli, tja, säg tre till sju år.
Civil olydnad och ickevåld behöver tränas och läras Läs mer »
I debatter om civil olydnad argumenteras det ibland utifall det är taktiskt riktigt att använda civil olydnad. Civil olydnad reduceras därmed till del av en maktkamp. Juridiskt och etiskt går det att argumentera för att civil olydnad under olika förhållanden snarare blir en skyldighet än en taktik. Exempelvis vid vapenhandel till krig som dödar bruna
Civil olydnad skyldighet snarare än taktik Läs mer »
Ett lagförslag av regeringen skulle innebära att om du upptäcker våld mot personer skulle det bli kriminellt att inte ingripa. Detta ligger nära Gandhis förståelse av ickevåld. Ickevåld är aldrig att bara protestera eller att bara vägra delta. Ickevåld kräver faktiskt ingripande. Välkommen på tvådagars intensivkurs i konfliktingripande och civilkurage! Eller beställ kurs till er
Att inte ingripa mot våld blir kriminellt – lagförslag om civilkurage Läs mer »
I sitt brev från fängelsecellen i Birmingham i Alabama skriver Martin Luther King: ”Man har inte bara juridisk utan också en moralisk förpliktelse att lyda rättfärdiga lagar. På motsvarande sätt är det en moralisk plikt att bryta mot orättfärdiga lagar. Jag är enig med Augustinus som säger att en orättfärdig lag är ingen lag.” (16 april
Civil olydnad är plikt enligt Martin Luther King Läs mer »
Artikel som publicerades i Göteborgs Fria Krönikören Petter Karlsson berättar hur han för några år sedan samtalade med soldater i Burma som stolt berättade att de använde Carl-Gustaf granatgevär. Företaget som tillverkar Carl-Gustaf ligger i Eskilstuna och Karlskoga. Plogbillarna har varit inne på fabriksområdena och om vår information fortfarande är riktig tillverkas bazookan i Eskilstuna
Avrusta svenska vapen till Burmas förtryck Läs mer »
Citerat direkt från Pressmeddelande 2008-02-05 Idag tisdag 5 februari 2008 utvisades Per Herngren från New York, JF Kennedy flygplatsen. Per Herngren greps igår kväll 4 februari när han landade med flyg från Paris på väg till Guatemala. Han förhördes en timme och hölls fängslad fem timmar för att sedan bli utvisad. Skälet till utvisningen var
Hur jag blev utvisad från USA – igen Läs mer »
Artikel till tidningen Syre 2017 I tradition från Gandhi låter civil olydnad mål och medel bli samma sak. Ickevåld skapar faktisk befrielse. I varje aktion. Varje ickevåldshandling uppnår befrielse. Eller så misslyckas den med det. Gandhi utvann saltkorn och bröt kolonialismens saltmonopol. Med sit-ins avskaffade medborgarrättsrörelsen apartheid några timmar inne på segregerade restauranger. Med smideshammare
Civil olydnad överger protesten Läs mer »
Alltför stor lydnad producerar kaos och tröghet. Motstånd är nödvändigt i organisationer och samhällen för att skapa ordning och kreativitet. Men motstånd som bara är motstånd mot en chef eller central regering hindrar kreativiteten. För att motstånd ska bli kreativt måste den skapa sig ett eget liv. När något börja leva ett eget liv som
Singularitet eller centralstyrning – Deleuzes revolution Läs mer »
Ulla Røder och Per Herngren ställdes inför rätta i 1 april 2009 för att med hammare avrustat en radarkupol och delar av testanläggning på Saab Microwave i Mölndal. Att avrusta vapen med hammare kallas plogbillsaktion. Rättegången i Mölndals tingsrätt blev en dialog där åklagaren och plogbillsgruppen utbytte funderingar kring om det är en plikt eller
Per Herngrens sakframställan vid plogbillsrättegång Läs mer »
Lyssna på plogbillsrättegången med Ulla Røder och Per Herngren på Billradion, en radiostation som drivs av plogbillsgrupper. Plogbillsgruppen med Ulla och Per kallar sig Saab Microwave Blivande2 Plogbill 1 april 2009 ställdes Ulla Røder och Per Herngren inför tingsrätten för att med var sin smideshammare ha avrustat en krigsradarkupol. Detta skedde torsdagen 26 juni 2008.
Lyssna på plogbillsrättegång mot Saab Microwave Blivande Plogbill Läs mer »
Så här argumenterar tingsrättsdomare Petra Lundin i domslutet för Ulla Røder och Per Herngren efter att de utfört två plogbillsaktioner 24 och 26 juni 2008: ”Med hjälp av pinnar konstruerade de en stege i stängslet och använde sedan stegen för att klättra över detsamma. Väl inne på området hamrade de med varsin smideshammare … en
Intressanta domskäl för plogbillsaktioner Läs mer »
Kärleken till nästan bryter med den kosmiska ordningen av hämnd och bestraffning. Den kristne älskar sin fiende utan att försköna fiendens fiendeskap. För Zizek är detta vägen till en framgångsrik revolution som övervinner orättvisor och förtryck. Slavoj Zizek är filosof från Slovenien. Han utvecklar teorier om psykoanalys, revolution, marxism, ateism och kristen teologi. Det kristna
Kristendomen revolutionerar revolutionen – Zizek Läs mer »
Ship to Gaza använder flera intressanta tekniker för politisk förändring. De bygger allianser med palestinier, hjälporganisationer, judar, muslimer, kristna, socialister, aktivister. Sedan gör de dessa till subjekt, till aktörer. Det är de som med hjälp av fartyg och en inbjudan från organisationer och människor i Gaza bryter själva blockaden mot Gaza: Genom praktiska och solidariska
Aktivister och politiker neutraliserar Ship to Gaza Läs mer »
I midsommar träffade jag Ulf Carmesund. Han var en i besättningen på det lilla fartyget Sofia på väg med förnödenheter till Gaza när det 31 maj, 2010, blev kapat av Israeliska pirater. Medan vi satt i en trädgård vid Björkö hamn och grillade berättade Ulf hur han och en kvinna använde en klassisk fredsbevararteknik och
Ickevåldsträning från Ship to Gaza Läs mer »
Mekaniska eller linjära föreställningar om politisk förändring söker politiska metoder som ger säkra resultat. Ifall opinionen blir tillräckligt stor sker en förändring. Ifall tillräckligt många kommer på demonstrationerna påverkas regeringen. En mekanisk föreställning om motstånd och förändring behöver inte vara naiv. Man tänker sig att det finns mängder med hinder. Men ifall dessa hinder övervinns
Inte princip eller mirakelmedel – Judith Butlers ickevåld Läs mer »
Fängelse håller oss fångna i lydnaden. Muren byggs av hot om att förlora liv, hälsa, jobb, egendom, hus, vänner eller familj. Att under civil olydnad låsas in i en cell innebär därmed att man brutit sig ut genom fängelsets murar. Ut ur rädslan för straff. Problemet är dock att den som låses in blir utelåst.
Fängelser är vrängda ut och in Läs mer »
Deliberativ demokrati bygger demokrati med hjälp av minoriteter medan liberal demokrati bygger demokrati med hjälp av majoriteten (dominans). Deliberativ demokrati överväger en mångfald av argument genom att lyssna på minoriteters argument. Inget argument får tystas genom makt eller dominans. Deliberativ demokrati behöver därmed innehålla metoder som minoriteter kan använda för att stoppa majoriteten från att
Civil olydnad i deliberativ demokrati Läs mer »
Civil olydnad är i traditionen från Thoreau och Gandhi[1]: Öppen, offentlig handling, som använder ickevåld. Den är olaglig, eller bryter mot regel, order eller beslut. Den har dessutom samhälleliga, politiska, sociala och etiska syften. Den använder straffet för att bryta lydnaden. Civil betyder medborgerlig. I ickevåldsrörelsen[2] står civil dessutom i motsatsställning till våld och militär.
Vad är civil olydnad? Läs mer »
En aktion är en enskild händelse och därmed en form av återvändsgränd. Två aktioner bestämmer ’bara’ intervallets längd. Först utifall tidsintervallet används igen för en tredje aktion har en puls uppstått. En puls skapar med tiden resonans med andra pulser. Resonans är ömsesidig förstärkning. Resonans förstärker kraften i aktionerna, ofta tusenfalt. Jämför med hur väggar,
Motstånd kommer i gungning först efter tredje aktionen – politisk materialism Läs mer »
Civil olydnad och andra former av motstånd blir ganska lätt nyhet i nyhetsmedia. Förvandlingen till nyhet motverkar dock politisk förändring. Den politiska förändringen skulle därmed kunna förstärkas genom att undvika att göra den till nyhet, genom att undvika att skicka pressmeddelanden till nyhetsredaktioner. Och genom att undvika att kontakta nyhetsmedia. Denna text skrevs under reflektionen
Skicka ej pressmeddelande till nyhetsredaktioner Läs mer »
Karen Barad bryter med uppdelningen mikro och makro. Hon bryter sig också ut ur föreställningar om att vi skulle vara instängda i stora system som kapitalism eller patriarkat. Karen Barad visar hur politisk förändring är möjligt utan att peka ut nationalstater och regeringar som aktörer i denna förändring. Många händelser styrs vare sig av regeringar
Jämlik metod och jämlikt motstånd – Karen Barad & Bruno Latour Läs mer »
Politiskt motstånd påverkar inte opinionen eller makten. Motstånd samagerar snarare med olika aktörer och även med härskare och förtryckare. Varje motståndshandling medagerar tillsammans med det som motståndet intervenerar i. Denna fristående artikel undersöker hur Karen Barads queermaterialism vidareutvecklar Niels Bohrs kvantfysiska sammanflätning till en politisk teori. Sammanflätning och medagerande är alternativ till dualismen subjekt och
Motstånd medagerar: bortom politisk påverkan – Karen Barad Läs mer »
Motstånd flätar alltid samman. Motstånd flätar ihop med motpart, med andra organisationer, med saker och ting, och med platser. I denna text om Karen Barads teori om rumslighet undersöker jag hur platser och utrymme blir till i motstånd. Och hur platser blir olydiga, hur platser gör motstånd. Intra-aktion Karen Barad kallar en sammanflätning av samagerande
Motstånd flätar ihop platser och skapar utrymme – Karen Barad Läs mer »
Jag skriver detta i Tingsrätten i Göteborg. Här är det Tårtkalas för ohörsamheten. Tio lagstiftare står åtalade för att de beslutat att ge tjugofyra irakier fristad i Göteborg och Europa. Vi är ett trettiotal som stöder dessa åtalade lagstiftare genom att queera tingsrätten till tårtfest. Tingsrätten blir till ett firande av ohörsamheten. Tingsrätten sjunger ohörsamhetens
Tårtfest för ohörsamhet i Göteborgs Tingsrätt Läs mer »
Här undersöker jag ifall fokus på att organisera, sitta i möten och ta ansvar krockar med hur en motståndsgrupp behöver jobba för att omvandla samhällen. Inom civil olydnad och ickevåld gör sig några sårbara, de riskerar fängelse eller våld. Andra fungerar som stöd. Vängrupp istället för massaktion Sedan ockupationen av Seabrooks kärnkraftverk 1976 används inom
Aktivismkultur hindrar motstånd Läs mer »
Här är några vanliga fällor som används vid intervjuer med motståndsaktivister. Dessa journalistiska teknikerna har växt fram under lång tid. De kommer från massmedias krav på att skapa vinst genom att ständigt producera nyheter. Nyheter är aldrig det som är nytt utan det som känns igen som nyheter. Sättet att ställa frågor är därför sällan
Mediafällor vid intervjuer med motståndsaktivister Läs mer »
Norm- och maktkritik får ibland funktionen att dölja protestgruppers och organisationers lydnad. Det kamouflerar lydnaden till förtryckande ordningar och lagar, visar queerfeministen Sara Ahmed. Normkritik kan göra det möjligt att samarbeta med en maktordning utan att begripa det som underordning och delaktighet. Som om vi genom kritiken skulle hamna utanför ordningen. Maktkritik skyddar, enligt Sara
Maktkritik döljer lydnad: Sara Ahmed Läs mer »
Mohandas Gandhi kallas ofta Mahatma Gandhi. Mahatma betyder upphöjde, vördnadsfulle eller ädle. Genom att kalla Gandhi för Upphöjde Gandhi, Vördnadsfulle Gandhi, Ädle Gandhi, så lyfter vi upp honom över folk. Just genom att lyfta Gandhi så neutraliserar vi honom. Piedestaler är en genialisk maktteknik för att neutralisera någons inflytande. Gandhi blir inte längre som vi
Mahatma neutraliserar Mohandas Gandhi Läs mer »
Tro är tillit. Tro är ”som om”. Som om målet redan är uppnått. Tro är en förutsättning för att en relation, organisation, institution eller ett system ska fungera. Tro är som om det redan fungerar. Tro är tillit till färdigheter och ömsesidig hjälp. Tro är som om jämlikhet och solidaritet redan finns. Tro är som
Thor Rutgersson intervjuar Per Herngren inför boken Demokratimodellen. Thor: Du skriver också om hur makt kan vara inbyggt i en grupp. Hur menar du då? Per: All makt i en grupp verkar genom att byggas in i gruppen. Könsordningar, kapitalism, nationalism, lönearbete, egendom eller kärnfamilj är inte avlägsna, väldiga system. De är praktiker. De är
Civil olydnad kämpar mot vår lydnad – intervju med Per Herngren Läs mer »
När saker och problem gör sig närvarande fångas vi gärna i nuet. Nuets fängelse byggs effektivt av information, av upptagenhet och av vad vi borde göra. Galler för fångenskapen bygga med tvånget att hänga med, och med tvånget att förhålla sig till det som är aktuellt. Det som kallas samtidsslaveri. Saker och ting som fungerar
Ordningar behöver hela tiden ordnas. Ordningar måste därför alltid vara lokala. Väldigt lokala! Eller det är snarare så att de lokaliserar. De placerar och flyttar undan. Det vi uppfattar som stora maktordningar är egentligen enträget ordnande. Sortera och ordna Maktordningar är som ordningen på bibliotek. Böcker sätts in i hyllor före och efter andra böcker.
Protest och postprotest skapar olika kompositioner. Protesten vänder sig mot. Protesten placerar sig själv mitt emot det den är emot. Nejet riktas mot något som därmed görs till ett Ja. Protesten vänder sig mot en regering, mot dess beslut och verksamhet. Regeringen pekas ut som subjektet, som den som vill något. Protesten gör därmed sig
Civil olydnad riktar sig åt andra håll än protest – Om postprotest och komposition Läs mer »
Ord & Bild nr 2014:1-2 publicerade i sitt temanummer om mode ett kapitel ur Otto von Busch och Per Herngrens bok Mode och motstånd (Korpen 2016, ny ebokutgåva 2021). Otto: Då man inom modeindustrin tar sig an frågor såsom till exempel ekologisk hållbarhet brukar idéer om ett långsammare mode dyka upp, så kallat “slow fashion”.
Aktivism kan fly tålmodigt byggande av befrielse genom att hålla sig i ständigt krismedvetande. Krisen förvandlas till aktivistiskt medvetande. Aktivistiskt medvetande låter sig fyllas av akuta politiska katastrofer. Upprepade akutinsatser inför klimat, krig, övergrepp, förtryck, utvisningar producerar en ständig beredskap. En sådan ständig beredskap gör det närmast omöjligt att fokusera på ett långvarigt, envetet organiserande
Akutinsatser och katastrofer som flykt från befrielse Läs mer »
Otto von Busch: Är inte denna typ av beröring du nämner en väldigt utsatt och sårbar position? Per Herngren: Ja jo, precis som femme är ickevåld sårbar beröring. Beröring av våldsamma ytor. Ickevåld går alltid i direkt beröring med våld och förtryck. Beröra Genom att beröra blir sårbarheten en aktör som drar i både oss
Befrielse genom sårbar beröring: ickevåld & queer Läs mer »
Otto: Det är lätt att tro att kunskap är något vi förvärvar och förvarar i vårt inre. Vi lär oss något, sedan kan vi det; -“Jaha, nu vet jag det.” Men många typer av kunskap är en kontinuerlig improvisation, där förutsättningarna förändras hela tiden och vi måste ständigt träna. Vad är relationen mellan träning och
Fakta som flykt från befrielse – politik som träning Läs mer »
Proaktiv är att direkt initiera lösningen. Det jag kallar proaktivt motstånd är att vara med och regera. Bli del av både beslutsfattande och genomförande. När jag var barn berättade min far om medborgarrättsrörelsen som gjorde sit-ins i USAs sydstater under tidigt sextiotal. Svarta medborgarrättskämpar gick in på restauranger med skilda sittplatser för vita och svarta.
Proaktivt motstånd istället för protest Läs mer »
Tilltron till att ledare och regeringar styr det som händer och sker fungerar som ett effektivt vaccin mot att bli smittad av civil olydnad och befrielse. Tron på att det finns en regering däruppe som styr det mest som händer är en form av vidskepelse. Men det innebär inte att vidskepelsen är effektlös. Vår tids
Laglig protest effektiv vaccin mot civil olydnad Läs mer »
När vår lydnad återkommer uppstår puls. Makt pulserar. Och utan puls blir makt bara tillfälligt och knappast speciellt mäktigt. Detta gäller även motstånd. Utan puls blir motstånd maktlöst. Det tar åtminstone tre aktioner innan civil olydnad skapar puls. En enda aktion är en enskild händelse och därmed en form av återvändsgränd. Två aktioner definierar intervallets
Makt och motstånd är pulserande motorer Läs mer »
Otto: Visst, även små detaljer, som till exempel en oönskad fläck, kan förändra en annars perfekt utstyrsel, och likaså motsatsen, en väl vald accessoar kan bli “pricken över i:et”. Modet är ett spel med denna typ av sammanställningar av agens. Ofta leker ju nya stilar och subkulturer med just dissonanser och synliga konflikter, de skapar
Kaskader skapar befrielse – kaskadpolitik Läs mer »
Otto: “Nej-till-mode” är ju också en typ av mode, och ett kraftfullt sådant dessutom. Inom mode är det vanligt att en stil, som ursprungligen var en form av motstånd, inkorporeras i modeindustrin och blir en etablerad kommersiell produkt. Punk är ju ett klassiskt exempel på något som först var ett provokativt avståndstagande från modevärlden för
Trappa upp sårbarheten – inte provokationen Läs mer »
I Gandhis tidiga kontakter med kolonialherrar och västerlänningar bar han manlig, brittisk överklasskostym. Senare övergick han till att bära khadi som fattiga i Indien bar. Lokaltillverkade khadis bröt mot koloniallagarna som påbjöd att kläder skulle köpas från engelska tillverkare. Khadis blev en egen rörelse, som kombinerade civil olydnad och skapande hantverk. Rörelsen drogs aldrig in
Kläder gör motstånd – Gandhis dhoti & khadi Läs mer »
Otto: Visst, det finns ju något mycket kraftfullt i att uttala modemärkets namn – nästan som magi: -“det här är en äkta Chanel!” Modemärken har idag egna museer och kraftfull lobby för att bevaka just namnet och logon. Märket markerar inte bara äktheten utan skriver in plagget i sin egen historia, i sin egen symboliska
Namn får eget liv – performativt motstånd Läs mer »
Här är ett försök att i koncentrerad form begripa Mohandas Gandhis ickevåld utifrån plogbillsrörelsen och Judith Butlers sårbara, performativa feminism. Ett koncentrerat extrakt som det här upplevs bäst med friskt vatten och gott sällskap för att det ska börja sprudla och få liv. Sårbarhet genom beröring Ickevåld berör våld. Ickevåld gör sig sårbart genom beröring.
Mångfaldigande av olydnad och hierarkier skapar ordning. Ordning som blir stabilare än både centralism och platt struktur. Tidigare i denna serie om ickelinjär makt och motståndsteori har jag skrivit om makt och motstånd som omloppsbanor kring gravitation. Makt och motstånd rör sig genom att pulsera eller oscillera. Men vart är de på väg? Ickelinjär komplexitetsteori
Ordning behöver hierarkier och olydnad Läs mer »
Motståndsgrupper fastnar alltför lätt i traditionella makttekniker vilka gör folk till publik och åskådare. När vin & fikonträdsplanterarna startade 2005 inspirerades vi av konstfestivalen Burning Man i Nevadaöknen. Under Burning Man är ingen åskådare, alla som är där skapar aktivt Burning Man-samhället. Efteråt städas alla spår av samhället bort för att ett år senare återskapas
När civil olydnad passiviserar Läs mer »
Sedan 1992 med Hopp & Motstånd och Avrustningslägret och senare Svärd till Plogbillar har vi diskuterat hur vi utformar formella organisationer inom plogbillsrörelsen. Vi behöver ha med så många som möjligt av de intresserade i dessa diskussioner. En ny organisation bör i ett första skede vara lätthanterlig och smidig, jag föreslår en liknande struktur som
Förslag till organisation för plogbillsgrupper Läs mer »
