Slavoj Žižeks analys av fetischism som falsk aktivism blir en skarp – och smärtsam – kritik av den lagliga protesten. Protest görs till kraftkälla för att utvinna energi istället för att omvandla samhällen. Protesten är mycket väl medveten om sin lydiga undergivenhet. Men lydnaden spelar ingen roll eftersom makten ju har genomskådats. Genom att fnysa […]
Protest blir fetischism – Zizek Läs mer »
Att förklara samhällen, handlingar, moral eller konflikter utifrån individen kallas metodologisk individualism. Politisk individualism föreställer sig att politisk förändring kommer ur individuella egenskaper som empati, medvetenhet, insikt, kunskap eller livstil. Subjektet förstås ofta som synonymt med individen. För att komma bort från subjektiva och individualistiska förklaringar talar Habermas om det ’intersubjektiva’: Det som händer mellan
Aktörer bortom individ Läs mer »
Sociologen Gert Nilson visar hur karnevalen under medeltiden blev egna samhällen snarare än avbrott i träldom och feodalism. Själv bor jag i Hammarkullen och sista helgen i maj tar jag ledigt tre dagar för att vara med på Sveriges äldsta karneval: Hammarkullekarnevalen. Första gången jag deltog i mitten på sjuttiotalet var jag tonåring. Några år
Karnevalen som eget samhälle Läs mer »
Ulrich Becks kritik av metodologisk nationalism En gång i tiden började nationalstaten grunda sin makt ”på bindningen till en viss plats” (s 17). Ulrich Beck visar i Vad innebär globaliseringen? hur statens glasögon sprider sig och börjar användas även av vetenskapen. Sociologer, samhällsvetare så väl som folkrörelser skapar sig en fiktiv bild av att samhället
Träna bort containervärldsbilden Läs mer »
Det linjära är förutsägbart. Linjära teorier förklarar natur- och samhällsförändringar med en eller några orsaker. Mest känt är mekanik. Det ena påverkar det andra. I linjära föreställningar följer saker på varandra. Detta är en första introduktion till en serie artiklar om ickelinjär teori och ickelinjär politik. Fördjupning och referenser kommer i de följande fristående artiklarna
Ickelinjär förändring – introduktion Läs mer »
Här är sju artiklar om Deleuzes och Nietzsches kritik mot det negativa. Samt om möjligheten till skapande motstånd. Motstånd som bygger. Sjunga, dansa och bejaka – I Vi behöver skratta, dansa och spela – bejaka och bekräfta livet. Under det negativas herravälde är det alltid livet som nedvärderas[1]. Det gäller, enligt Nietzsche, ”att bekämpa en
Deleuze, Nietzsche & postprotest Läs mer »
Utkast för boken Mode & Motstånd av Per Herngren och Otto von Busch (Korpen, 2016) Otto: Även då vi klär oss tänker vi oftast som individualister. Även om vi lägger mycket tid på att likna eller härma andra, en vän, subkultur eller mytisk figur, så tänker vi oftast att vi skulle ha en “egen stil”.
Medvetna individer förändrar ej Läs mer »
Här analyserar jag med hjälp av symbolteori hur politiska aktioner som direkt förverkligar lösningar får symbolisk kraft. Symboliken gör att aktionen överskrider sig själv. Symboliken skapar sig ett liv bortom den lokala politiska kontexten. Symbolteori visar på möjligheter som överskrider problemen med att sprida och dela information. Symbolisk är något i sig och samtidigt överskrider
Exemplets makt – direkta aktioner skapar symbolik Läs mer »
I ickevåldsrörelsen hörs ibland att man behöver vara hel för att kunna hjälpa andra. Vi behöver vara närvarande. Det skulle dessutom vara viktigt att finna sin identitet, att veta vem man är. Den Argentinske forskaren Ernesto Laclau menar att det snarare är tvärtom. Den som funnit sin identitet och blivit en hel, närvarande människa kan
Kärlek eller hel människa – Ernesto Laclau Läs mer »
I Judith Butlers teori om ickevåld lyfter hon fram hur prekaritet, bekymmer, visar hur vi behöver varandra. Ömsesidig hjälp och att vara social är förutsättningar för att kunna leva. Detta gäller även politiska organisationer. Folkrörelser och andra politiska organisationer behöver varandra. Motstånd och folkliga rörelser ska, enligt henne, skapa skillnader snarare än identitet. Organisationer som
Allians av olikhet istället för identitetspolitik – Judith Butler Läs mer »
Vi måste bli misstänksamma mot de vardagsmetaforer som formar vårt tänkande, menar Kathy Ferguson. Alltför ofta stärker de makt. Hon bor på Hawaii och tituleras professor, feminist och postanarkist. Nyligen blev hon inbjuden som inledningstalare då forskarnätverket Resistance Studies startade i Göteborg 6 juni 2007. Tolv timmars tidsskillnad, och värk i benen skyllde hon på
Nedan finns länkar till texter om rasifiering och våld. Rasifiering är handlingen att behandla folk annorlunda på grund av hudfärg. Ras finns alltså inte som biologiskt begrepp om människor. Ras produceras istället som maktmedel genom att människor rasifierias. Rasifiering använder sig av kropp, kultur, nationalitet och andra medel. Texter kring rasifiering, makt och våld Texter
Några texter om rasism och våld Läs mer »
Minus ett gånger minus ett blir plus ett. Minus gånger minus blir positivt. Detta gäller i visa fall även det politiska. Nej mot ett nej förvandlar nejet till ja. En protest mot något negativt omvandlar det negativa till positivt skapande. Det etableras som det protesten protesterar mot. Protesten pekar ut och återinsätter det etablerade som
Protest gör det negativa positivt Läs mer »
Hur ska man förstå när Henry David Thoreau påstår att problemet inte är härskarna utan de som protesterar men ändå lyder? (Thoreau, 1849) Här är några ansatser till kritik av ”protest” vilka kan användas för att begripa Thoreaus tänkande. Etiskt: En ren protest säger att man inte gillar något. Samtidigt säger protesten att det räcker
Problemet är de som protesterar: Thoreau Läs mer »
Demonstrationståg, marscher och parader har sina historiska rötter från hur härskare visade upp att de krossat sina fiender. Parader demonstrerar styrka och överlägsenhet. Olika varianter utvecklades av krigsherrar i Babylon, härskare i Romarriket och togs senare över av de nya nationalstaterna i Europa. Arbetarrörelsen tog på sent artonhundratal över denna föreställning om politisk kamp som
Demonstrationståg utvecklades från militär styrkeuppvisning Läs mer »
Bourdieus reflexiva sociologi ramlar in i gnosticism och subjektivism Jag ska här försöka argumentera för att Bourdieus vetenskapliga krav på att objektivera objektiveringen lyfter upp forskning i en särskild och därmed ohållbar position. Den teoretiska kunskapen kan enligt honom teoretisera sig själv till skillnad från praktisk kunskap. Forskningen förstår sig själv som subjekt i forskningen.
Bourdieus gnosticism Läs mer »
Genom att som en närmast självklarhet lansera lycka som högsta värdet i filmer och tv-serier från USA naturaliseras individualism och liberalism. Lycka är del av en politisk ideologi som individualiserar och avpolitiserar. Det myller av värden som skapas av människor, djur och saker underordnas en enkel princip: gör detta oss lyckligare? Solidaritet, omsorg, liv, gravitation,
Lycka blir maktteknik Läs mer »
Sara Ahmed analyserar hur antirasistisk skuld kan återskapa vithet och särskillnad, vilket sedan genom antirasism och mångfaldspolitik producerar en ny nationalistisk stolthet. Jag sammanfattar denna dynamik till tre steg. Sara Ahmed är queerfeminist och forskar kring kritiska vithetstudier. 1. Sara Ahmed visar hur obehaget inför vita och nationalistiska privilegier kan återskapa en vit självupptagenhet. Skuldkänslor återskapar
Antirasism som svensk stolhet: Sara Ahmed Läs mer »
Vi förknippar gärna sekter med isolerade grupper som hjärntvättar sina medlemmar. Men dessa är bara en liten andel av sekterna. Moderna sekter har snarare stor kontakt med andra grupper. Modern sekterism utvecklar effektiva metoder att skydda gruppen från inflytande från andra grupper eller enskilda som man har intensiv kontakt med. Sekterism är en frestelse i
Erkännande och erkännandepolitik är inte så vanliga begrepp i svenskan. Det används främst om att erkänna ett folk, en kultur eller en stat som i erkännandet av Palestina. Men det används också om att erkänna kvinnor, homosexuella och transpersoner som likvärdiga, och om att erkänna deras rättigheter. Här tar jag upp ett par aspekter av
Erkännandepolitik skapar gäster: Sara Ahmed Läs mer »
Alla organisationer regerar. När vi samlas i en liten grupp tas beslut och initiativ som börjar styra gruppen. Gruppen skapar sig en politik. Politisk förändring blir möjlighet. Ibland lyckas inte gruppen regera, istället är det vädret som regerar. Eller tidsbrist. Eller huslån. Eller ett lönearbete. Myllret av regerande krockar. Ibland stärker olika regeranden varandra, ibland
Protest avsätter oss som regerande Läs mer »
Ekonomisk- och kulturell fundamentalism är begrepp som feministen Berit Ås lanserar jämte det mer traditionella religiös fundamentalism. Fundamentalism definieras av henne som påförande av normer på andra, samt att göra andra till objekt. Jag tolkar henne så att fundamentalism gör personer och organisationer till instrument för sin ordning. För att fundamentalism ska förverkligas behöver andra
Fundamentalism i ekonomi, stat och folkrörelser Läs mer »
Intervju med Per Herngren av Thor Rutgersson som senare publicerades i Demokratimodellen, Trinambai, 2015. Thor: Den här boken handlar ju om att försöka förändra organisationer och föreningar – folkrörelser. Att våga stå upp för ett öppnare klimat och att driva på för positiv utveckling. De flesta av oss, som på ett eller annat sätt är
Postprotest – en intervju Läs mer »
Här utgår jag från Sara Eldéns feministiska kritik kring individualiseringen av populär parterapi och översätter hennes kritik med hjälp av begreppet ”individualiserad jämlikhet”. ”Individualiserad jämlikhet” är en teknik för att dölja strukturell makt, ex genus och klass. Problem i parrelationer belastas individerna. Parterna förutsätts äga problemet. ”De behöver ta hand om sitt problem.” ”Båda parter
Individualiserad jämlikhet en härskarteknik Läs mer »
Integration kommer ursprungligen från latinets integrare – något som inte är helt görs helt. Här är en intressant kritik av integrationstänkandet från Statens Offentliga Utredningar: SOU 2005:41 Paulina de los Reyes & Masoud Kamali, s 7-8. ”Integrationspolitiken sätter upp ett mål om lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund samtidigt
Kritik mot integration Läs mer »
Att vara anti innebär inte att vi överskrider det vi är anti. Queerfeministen Sara Ahmed kritiserar föreställningen att antirasism överskrider rasism. Att vara emot är att vända sig i en viss riktning. Att vara emot är att rikta sig mot. Anti vänder sig till det den är emot. Anti inleder en intim relation till det
Anti ger makt makt – Sara Ahmed Läs mer »
Vår sårbarhet inför varandra och vårt beroende av varandra ger, enligt Judith Butler, förutsättningarna för politisk förändring. Hon kritiserar föreställningar om politik som en strategisk eller taktisk maktkamp. Jag visar här att hennes kritik också drabbar protester och massaktioner. Även Mahatma Gandhi visar att sårbarhet är en förutsättning för motstånd och för hur samhällen fungerar.
Respons inte politisk påverkan: Judith Butler Läs mer »
Denna text är dessutom publicerad på kurdiska. Nietzsche ger med sin eviga återkomst ett alternativ till linjära föreställningar om samhällen och samhällsförändring. Den kanske vanligaste linjära föreställningen om samhällsförändring är politisk påverkan av makthavare genom aktioner, medvetandegörande och opinionsbildning. Med Nietzsche och ickelinjär teori kan vi bryta med denna dominerande föreställning om hur samhällen fungerar.
Samhällsförändring är rekursiv Läs mer »
Detta är några snabba anteckningar jag gjorde 1991 på en forskarkurs i feministisk teori på Sociologiska Institutionen i Göteborg. En förstår att jag ännu inte hunnit läsa Judith Butlers poststrukturalistiska feminism, eller Donna Haraways cyborgfeminism och inte heller feminismens diskussion om intersektionalitet och sammanvävning av olika maktsystem. Men texten var ett steg på vägen …
Feministiska teorier om makt och kön Läs mer »
Michel Foucault var under fyra år i slutet på femtiotalet lektor vid Uppsala Universitet. Där gjorde han en del av sina undersökningar till den numera klassiska Vansinnets historia[1]. De svenska arkiven över dårhusen och fattighusen är relativt välbevarade. När han sen försökte lägga fram undersökningen som doktorsavhandling blev han avrådd av professorn i idéhistoria, Sten
Foucault – Makt och disciplin Läs mer »
Queerfeministen, transaktivisten och professorn Jack Halberstam kritiserar en aktivistkultur av trygga rum och triggervarning. Triggervarningar är kravet att i förväg varna för det som kan uppfattas stötande, upprörande, eller göra någon illa berörd och få den att må dåligt. Det kan exempelvis vara berättelser av krigsoffer eller maktkritiska exempel på rasism, sexism och förtryck. Halberstam
Trygga rum & triggervarning: Halberstam Läs mer »
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Socialt arbete och ickevåld Läs mer »
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Snällhet och aristokrati i ickevåld Läs mer »
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Skicklig inkompetens Läs mer »
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Självhjälpsrörelser: Jonas Aspelin Läs mer »
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Relationer som förtrycker Läs mer »
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Rituella mord på ledare – mobbning Läs mer »
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Postprotest – ett manifest Läs mer »
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Visuella mobbtekniker i möten Läs mer »
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Offergöra flyktingar: tycka synd om som rasifiering Läs mer »
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Moral motstår lojalitet Läs mer »
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Vad är makt? – Några begrepp Läs mer »
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Kultur är inte container Läs mer »
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Kunskap tar ej bort rasism: Sara Ahmed Läs mer »
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Intolerans mot intolerans Läs mer »
