Texter om resonans
Återkommande aktioner och verksamheter kan hamna i resonans. Då förstärker de varandra.
Återkommande aktioner och verksamheter kan hamna i resonans. Då förstärker de varandra.
Maktordningar med totalitära anspråk har svårt att producera total lydnad. Både militära ordningar och totalitära diktaturer tenderar att producera olydnad, flyktingar och desertörer. Nyliberalismens försök att få oss att utgå från självet och egot har inom medelklassen producerat en hyperaktiv duktighetskultur. Vi blir alltmer våra egna fångvaktare. Fixeringen vid att utveckla och stimulera sitt jag
Total lydnad – nyliberalism lyckas där totalitära ordningar misslyckas Läs mer »
Metodologisk nationalism sätter likhetstecken mellan samhället och nationalstaten. Journalister, forskare och aktivister tycker sig se skepnaden av Samhället, en stor sfär som innesluter oss. Och den där sfären verkar ha något sorts centrum, en regering. Identitet mellan samhälle och stat producerar en form av vidskepelse. Vidskepelse ska inte förstås som rena fantasier utan som en
Organisationer blir samhällen – befrielse från metodologisk nationalism Läs mer »
2 mars 1955 avskaffar Claudette Colvin och Ruth Hamilton apartheid på två sittplatser. De vägrar lyda busschaufförens order om att lämna platserna för en vit kvinna. När de bryter segregationslagarna med civil olydnad tvingas busschaufören välja: legitimera avskaffandet av apartheid eller ringa polis. Han ringer polis. Den då femtonåriga Claudette Colvin grips av två poliser
Claudette Colvin avskaffar apartheid på vit sittplats 1955 Läs mer »
Enligt professor Richard Rorty (1931–2007) tenderar rörelser att återupprepa samma misstag som ofta görs i religioner. De använder avlägsna mål, ouppnåelighet eller evighet för att fly förverkligandet: “all movements (…) must always struggle but never quite triumph, and then, after a time, must struggle in order not to triumph.”[1] Rörelser fixerar sig gärna vid det stora,
Sociala rörelser producerar ouppnåelighet – Richard Rortys kritik Läs mer »
Sigmund Freud kritiserar sina kollegor för deras tro att upplysning, diagnos, fakta och information hjälper patienterna att lösa sina problem. Freuds kritik blir dessutom en skarp kritik mot upplysning och information för att lösa politiska problem. Freud är inte negativ mot fakta och information. Det behövs precis som vi behöver verktyg för att bygga. Han
Sprida information löser inte problem – Freuds kritik Läs mer »
Förutsätta att nationalstaten är den sociala, ekonomiska och politiska enheten för vår värld kallas metodologisk nationalism
Texter om metodologisk nationalism Läs mer »
Medelklass producerar upplevelse och trygghet, duktighet och personlig utveckling
Texter om medelklass Läs mer »
Massan organiserar genom att addera individer
Texter om massaktioner Läs mer »
Makt kan bara ges – inte innehas eller förvaras
Texter om makthavareateism Läs mer »
Begränsa staten gjorde den mäktigare än under kejsarvälde och diktatur
Texter om liberal revolution Läs mer »
Ledaren hålls fängslad av lydnaden
Texter om ledare och ledarskap Läs mer »
Makt existerar inte någonstans, enligt Jean Baudrillard. Istället är det själva utpekandet av makt som är makt. Makt behöver därför hela tiden cirkulera mellan de som dominerar och de som domineras. När den som dominerar slutar förstå sig själv som regerande, och när de som domineras slutar förstå regeringen som regerande, upphör regeringen att existera
Makthavare existerar inte – Baudrillards makthavareateism Läs mer »
Fortsättning på utopin om den gode konungen
Texter om centralstyrning Läs mer »
Om att bryta sig ur protestens trötta oförmåga
Texter om postprotest Läs mer »
Bryta sig ur en politik av erkännanden, uttalanden och mångfald
Texter om Sara Ahmed Läs mer »
Om queerfeminism, ickevåld & performativt förverkligande
Texter om Judith Butler Läs mer »
Mikromakt och härskartekniker kan hamna i resonans och forma globala maktordningar Fler texter om härskartekniker
Texter om härskartekniker Läs mer »
Befrielse behöver, enligt Slavoj Žižek, skapa utrymme för revolution och förändring istället för att låsa in sig i negerandet av maktordningen. Att negera makt är att låsa in sig i maktens logik. Utrymmet för revolution begränsas. Revolution förstås här som att uppfinna och finslipa andra ordningar än odemokratiska och förtryckande ordningar. Protesten låser inte bara
Protest parasiterar på maktordningen – Zizek Läs mer »
Den tidiga liberala utopin utlovade en marknad som skulle befria alla från diktatoriskt styre, berättar Elizabeth Anderson, professor vid University of Michigan. Dåtidens liberaler kämpade för att kapitalismen skulle organiseras som självreglerande marknad istället för centralstyre och auktoritär planering. Före industrialismen praktiserades detta bland annat genom förlagskapitalism. Vävare vävde på sin egen tid och med
Företag tränger bort marknaden – Elizabeth Anderson Läs mer »
Lydnad till staten har i domstolar dömts till brott i sådana fall där staten bryter mot internationell lag. Enligt domslut vid de internationella rättegångarna efter Andra världskriget har människor internationella plikter som står över nationella plikter. ”…the very essence of the Charter is that individuals have international duties which transcend the national obligations of obedience
Hur laglydnad blir brott Läs mer »
Ledningen i ett företag är en regering jämförbar med andra regeringar, enligt Elizabeth Anderson, professor vid University of Michigan. I sin bok Private Government how employers rule our lives (and Why We don’t Talk about it) undersöker hon främst diktaturer på arbetsplatser. Hennes definition på diktatur är ett styre där de underordnade inte har rätt
Frihet som maktmedel – diktaturer är inte totala Läs mer »
När Medborgarrättsrörelsen och Rosa Parks bröt apartheid i Sydstaterna, dök det snabbt upp protestgrupper som sa ”Nej, så får ni inte göra!” Säkerhetsvakter, poliser, åklagare och Ku Klux Klan skyndade till för att protestera och hindra medborgarrättsrörelsen med blockader, motdemonstrationer, gripanden, rättegångar och fängelse. Vända på rollerna Men när dessa mäktiga grupper vände sig mot medborgarrättsrörelsens civila olydnad placerade de
Civil olydnad överger maktkamp och styrkemätning – vända på rollerna Läs mer »
Lagar för arbetsplatser tillåter dem att organisera sig både som demokratier och som diktaturer, enligt Elizabeth Anderson, professor vid University of Michigan. I sin forskning definierar hon diktatur som ett styre där de underordnade inte har rätt att avsätta ledningen, samt rösta fram eller överklaga beslut. “The dictator is the chief executive officer (CEO), superiors
Arbetsplatser organiserar diktaturer – Elizabeth Anderson Läs mer »
Ledningen i ett företag är en regering jämförbar med andra regeringar, enligt Elizabeth Anderson, professor vid University of Michigan. En regering är demokratisk ifall de underordnade på ett jämlikt sätt väljer och avsätter de som leder. Företagsledningen är en diktatur ifall de underordnade inte kan välja eller avsätta företagets regering. Anderson visar i sin forskning
Företag förvandlar sig till kommunistiska diktaturer – Elizabeth Anderson Läs mer »
Civil olydnad börjar med målet istället för att skjuta det på framtiden. Detta låter antagligen obegripligt i många politiska organisationer: Va! Det är väl klart att medlet kommer före målet! Inom ickevåld kollapsar dock klyftan mellan mål och medel och de skapar istället en enhet: But for me means and ends are convertible terms, and non-violence
Målet är medlet i ickevåld Läs mer »
Henry David Thoreau menar i sitt traktat från 1849 att problemet inte är politiska makthavare utan de som protesterar men ändå lyder. ”De som, medan de protesterar mot regeringens handlingar, ändå lyder är onekligen dess mest samvetsgranna stöttepelare och ofta det allvarligaste hindret för förändring.” (Thoreau, 1995, s. 14, original 1849.) Med utgångspunkt i att lydnaden
Civil olydnad lämnar protestens trötta oförmåga Läs mer »
Här tar jag upp lite av förhistorian till konservativ och nationalistisk kritik mot Henry David Thoreau och hans uppfinning av civil olydnad 1849. John Lockes (1632–1704) och Jean-Jacques Rousseaus (1712–1778) menar att samhällskontraktet förutsätter att individen ser majoritetens vilja som sin vilja. Genom att exempelvis delta i nationalstatens omröstningar underställer sig individen frivilligt majoritetens vilja.
Lydnaden ska vara total – konservativ kritik mot civil olydnad Läs mer »
Att öppet förneka övergrepp och folkmord är inte så effektivt. Ett nej upphöjer det som nejet förnekar. Nejet underordnar sig jaet. Det finns effektivare metoder att förneka våld än att öppet förneka det. Mer effektfullt är om förnekandet istället blir effekt av det som uttrycks. Vanligaste makttekniken är att antyda eller ställa frågor istället för
Makttekniker som förnekar våld och folkmord Läs mer »
Shibbolet används som ett språktest för att urskilja vilka som inkluderas som oss och vilka som pekas ut som motståndare. De som säger fel stöts ut som dom andra. Det mest kända exemplet idag är kanske språktest för medborgarskap. Men shibbolet-tester används även av en del aktivister för att särskilja vilka som tillhör oss och
Shibbolet som härskarteknik bland aktivister Läs mer »
Michel Foucaults begrepp governmentality kan översättas med konsten att bli med och regera. Traditionella föreställningar om makt, att vi skulle styras av en centralmakt, vänds upp och ner. Foucault visar hur regerande gör oss till aktörer i regerandet. Vi blir regerande. Istället för att en mystisk makt långt däruppe skulle styra oss som lydiga objekt
Vara med och regera – governmentality hos Foucault Läs mer »
Artikeln är publicerad i tidskriften Kurage oktober 2018 Vi frestas att fångas av vår motvilja mot rasifierande uttalanden. ”Nämen så dumt!” Det kan vara fascister och sverigedemokrater eller etablerade moderater och socialdemokrater som uttalar fördomar. Vår upprördhet lockar oss att nappa. Antirasism förvandlar då sig själv till nyhetsbyrå för rasism. Vi delar med oss av fördomsfulla,
Bjud inte upp fascismen som motdansare Läs mer »
Att skamma någon inför en grupp är att peka ut hen som dålig, okunnig eller pinsam. Risken är att det producerar en dynamik som stöter ut hen ur gemenskapen. Skamning blir på så sätt en mobbningteknik. Istället för att stöta ut så kan skamningen även inordna den som skammas i ordningen. Den får funktionen av
Skamning tar sin kraft från åskådarna Läs mer »
Under kurser i ickevåld, civilkurage och konflikthantering lär jag ofta ut feministiska mötestekniker. Där används tusentals metoder för att stärka jämlikhet och demokrati, och samtidigt skapa effektivitet och kreativitet. Metoderna bryter den stagnation och tröghet som mer informella mötesformer kan producera. Precis som med andra metoder för demokrati kan dock även feministiska och jämlikare mötestekniker
Mobbningsmetoder under jämlika möten Läs mer »
Konflikt förstås som intressemotsättningar i Niklas Luhmanns systemteori. Det är alltså motsättningar mellan intressen, inte mellan personer, som är konflikt. Motsättningar mellan grupper och personer får inte funktionen av konflikt i ett system. Mobbning, baktaleri, ovänskap eller krig fungerar till och med konfliktundvikande. De trycker ned konflikter. Konflikter är, enligt Luhmann, avgörande för organisationers och
Förstärka konflikter – systemteori Läs mer »
Stater, massmedia och militär har ofta en föreställning att det skulle vara önskvärt med maktbalans. Här prövar jag motsatta teorin: Att maktbalans vanligen är destruktiv och att balansen behöver brytas för att komma ur det destruktiva. Konflikter som kombinerar makt och förtryck kan stabilisera makten genom att producera balans. Balansen får funktionen att skydda sig
Bryt maktbalans och dra samhällen ur stagnation Läs mer »
Neoliberalism producerar antipolitik där ansvaret läggs på individen istället för på det gemensamma. Neoliberalismens tränger in i aktivism och individualiserar kamp. Detta sker även i ickevåld och civil olydnad. Kristna freds ordförande, Joakim Wohlfeil, hävdar att i: ”beslutet att låta nöd bryta lag så är det alltid mitt eget beslut” alltså den enskildes beslut. ”Jag varit
Vild olydnad eller civil olydnad Läs mer »
Konservatism har utvecklat en politiskt förlamande föreställning som kan användas som härskarteknik i såväl personliga som politiska sammanhang: – Vi kan inte börja förändra! Alla måste vara med! – Sverige kan inte börja, det måste göras i EU. – Göteborg kan inte lösa det här, det måste beslutas i riksdagen. – Det är inget vår
Konservatism som härskarteknik Läs mer »